HÄLSOSAMMA ARBETSPLATSER

Låt kontoret vara som en teater

Contact image Åsa Lovell Åsa Lovell
Rätt belysning på arbetsplatsen kan få oss att må bra och prestera bättre. Ändå är det få som prioriterar ljuset på jobbet. Nu är det hög tid att tänka om, menar forskare och ljusdesigner.

Ljuset har stor påverkan på oss människor. Vi behöver olika typer av ljus under dagen för att må bra. Kallt ljus på morgonen, mycket ljus mitt på dagen och varmt ljus på eftermiddagen och kvällen för att må bra.
Ljus som följer solens naturliga förlopp.

 

Men få människor har möjlighet att vara utomhus hela dagarna. Vi är istället hänvisade till den belysning som finns på arbetsplatsen åtta timmar om dagen. Desto viktigare då att den belysningen är bra.

 

– Ljuset på en arbetsplats spelar en betydligt större roll än vad vi tror att det gör. Det påverkar vårt välbefinnande, vår prestationsförmåga, vår vakenhetsgrad och vår förmåga att kunna fokusera, säger Hillevi Hemphälä, universitetslektor på Lunds Tekniska Högskola. 

 

Hillevi är forskare inom synergonomi och ljusets påverkan på människan. Hon anser att kunskapen om ljusets påverkan på vår hälsa är alltför dålig. Därför har hon lett arbetet med att utforma världens första synergonomiska riskbedömningsmetod, VERAM.

 

– Felaktig belysning kan leda till ögonbesvär, vilket är direkt kopplat till ökade problem med muskel- och ledvärk. Ungefär hälften av oss människor är extra känsliga för ljus och kan må riktigt dåligt.

 

Det vanligaste problemet är bländande ljus, det vill säga att ljuskällan upplevs för stark i förhållande till omgivningen. Sitter du vid en dator ska rummet runt omkring inte vara ljusare än skärmen.

Helst ska du också undvika starkt reflekterande ytor som vita skrivbord och tangentbord. Mörka rum och svarta ytor är inte mycket bättre, eftersom kontrasten mellan datorskärmen och omgivningen då blir för stor. 

Frustrerande LED-paneler

 

LED-paneler i taket är ett vanligt förekommande gissel, enligt Hillevi Hemphälä. Ljuset från LED-panelen får inte vara mer än tio gånger starkare än ljusstyrkan från taket bredvid, enligt Arbetsmiljöverkets rekommendationer. I verkligheten finns det många lokaler som har ett ljusförhållande på 1 till 50, eller till och med 1 till 100. 

 

– I värsta fall handlar det ju om tio gånger starkare ljusskillnad än det som rekommenderas. Jag blir extremt frustrerad när jag ser hur man prånglar ut LED-paneler i den ena lokalen efter den andra, säger hon.

Ola Carlsson-Fredén, creative director på Rebel Light, är den första att hålla med. Efter 15 år som ljusdesigner har han sett alltför många billiga, snabba lösningar med LED-paneler i 60x60-formationer.

 

– De är superlätta att installera. Det är bara att ersätta en undertaksplatta med en LED-panel så är det klart, och så har man uppnått sina 300 eller 500 lux så att säga. Vad det innebär, förutom att ljuset oftast blir ganska bländande, är att ljuset blir alldeles för platt. Jag tror att det är väldigt få personer som föredrar att arbeta i sånt ljus, säger han.

Skapar visuell balans


Ola Carlsson-Fredén säger att hans mål alltid är att tillfredsställa kundens affärsbehov. Det borde, enligt honom, vara att skapa en belysningslösning som stödjer både produktivitet och välbefinnande. Oavsett verksamhet.

 

I praktiken innebär det att hitta en visuell balans i respektive zon eller utrymme på en arbetsplats. En balans som stödjer den tänkta aktiviteten generellt eller vid ett givet tillfälle. Ljusets uppgift är att hjälpa till att rikta fokus mot det man ska jobba med.

 

– Om vi tar kontorsarbete som exempel, så är min huvudsakliga uppgift att balansera kontrasten från rummets ytor till bildskärmens ljusstyrka. Det kan man göra på olika sätt. Jag föredrar att jobba mycket med indirekt ljus mot väggar eller tak. Men för att uppnå rätt ljusnivå behövs oftast en viss del direkt ljus också, till exempel över arbetsplatserna, säger han.

 

I mötesrum handlar ljusdesignen mer om att kunna anpassa ljuset efter olika scenarier. Vid vissa tillfällen vill man kunna lägga tydligt fokus framåt för att titta på en bildskärm eller på någon som talar.

 

Under ett kreativt möte behöver man kanske använda samtliga väggar i rummet eller skifta fokus. Vid andra tillfällen behöver man ett dämpat ljus för samtal och eftertanke. 

Teatern är en förebild

 

Ola Carlsson-Fredéns principer för att skapa en balanserad ljusbild är att ha en relativt jämn och hög ljusnivå i grunden, och bryta av den med kontraster.

 

– Det här kan man till exempel göra med pendlar. Det vill säga långsträckta armaturer som man kan justera ljusstyrkan i för att hitta en bra balans. Man kan även komplettera med lite mer smalstrålande ljuskällor, till exempel från spotlights eller infällda downlights, mot olika element i rummet.

 

– Här är LED-tekniken mycket användbar eftersom man kan jobba med precision, precis som på en teater, och skapa en visuell hierarki. Man kan lyfta fram detaljer, färg, form och material.

 

Väl investerade pengar

 

Olas erfarenhet är att det finns en naivitet hos beställare. Att ljus är något som är lätt att kvantifiera och generalisera, vilket ofta avspeglar sig i budgeten för belysning.

 

– Belysningsnormen idag, och resultatet av den, blir i grund och botten platt, monotont och intetsägande. Det innebär en enorm begränsning av ljusets potential som rumsskapande. Det jag vill göra är att maximera potentialen av det värde som ljuset kan leverera, säger han.

 

För Hillevi Hemphälä borde investeringen i rätt belysning vara en självklarhet.

 

– Visst blir det dyrare att välja rätt sorts armaturer, men det är en engångskostnad. Personalens välbefinnande är så mycket viktigare. Trivs du inte på din arbetsplats och upplever att du får huvudvärk när du är på arbetsplatsen, då vill du ju inte sitta på jobbet. Du vill ju inte gå dit.

Skanska har en viktigt roll

 

Anders Fex är projektledare på Skanska Fastigheter i Malmö. Just nu leder han arbetet med nya kontorshuset Oas. Han tror att Skanska – men också hela fastighetsbranschen – har en väldigt viktig roll att spela i att bryta den rådande trenden. 


– När jag började på Skanska för 12 år sedan jobbade vi med pendlade armaturer över skrivborden. Sedan vände trenden till lättinstallerade infällda LED-armaturer i alla dess former. Vi frågade oss aldrig om det innebär en skillnad för ljusets kvalitet.


– Men tack vare kunniga och passionerade personer som Hillevi och Ola, har vi fått upp ögonen för ljusets otroligt viktiga påverkan på människan och vårt välbefinnande. När jag nu jobbar med våra framtida kontor handlar det delvis om att gå tillbaka till den lösning vi arbetade med för 12 år sedan, men också om att addera mer. Till exempel, som Ola nämner, vikten av indirekt ljus mot väggar, tak och växter med mera.


– Det finns inte en enkel och spikrak väg till den perfekta belysningen som passar alla. Den måste anpassas efter kundens inredning och behov.


Sofie Hjort projektleder Sthlm 02 Studion i Hammarby Sjöstad. Som utbildad arkitekt har hon jobbat en hel del med ljus.


– Jag älskar ljus. Det är extra roligt att hjälpa kunder som vet vad de vill och är öppna för nya idéer och lösningar. Det handlar inte bara om LUX längre, utan om att skapa rätt sorts känsla för olika behov. I Sthlm 02 Studion vill vi att ljuset ska fungera lite som höj- och sänkbara bord, där du kan anpassa det. Du kanske har ett möte i loungen med ett ljus som i ett vardagsrum, istället för i stora mötesrummet under takets spotlights, säger hon.

Anders Fex menar att Skanska behöver använda sin kunskap till att planera hus med rätt förutsättningar, men också till att utbilda kunderna om vikten av god belysning för medarbetarna.

– Vi behöver jobba på samma sätt som vi gör med god ventilation, bra akustik, rätt innetemperatur etcetera. Ska vi tillsammans med våra hyresgäster utveckla och bygga de bästa arbetsplatserna på marknaden, ska det också innefatta det bästa ljuset utifrån varje specifikt projekt. Även detta är en resa som vi måste vara ödmjuka inför – och lära av varandra.

Foto: Christian Gustavsson Publicerad: 2024-09-24

Riktlinjer för synergonomi

 

I samarbete med myndigheter har Hillevi Hemphälä tagit fram riktlinjer för belysning och synförhållanden på arbetsplatsen. Där finns bland annat dokument som kan hjälpa både beställare och ljusdesigners.

Om VERAM


Forskare har utvecklat VERAM, en ny metod för synergonomisk riskbedömning på arbetsplatser. Denna webbaserade metod består av fem komponenter:

  1. En subjektiv del där anställda besvarar en enkät om besvär och upplevd arbetsmiljö.
  2. En objektiv del med fysiska mätningar av belysningsstyrkor och luminanser.
  3. En objektiv riskbedömning av den visuella miljön, kategoriserad i rött (hög risk), gult (risk) och grönt (låg/ingen risk).
  4. En återkoppling där subjektiva svar diskuteras i relation till den objektiva riskbedömningen.
  5. Åtgärder med förslag på förbättringar gällande belysning, dagsljus och arbetsobjektets utformning.

VERAM utvecklades i samarbete med företagshälsovården. Idag finns cirka 100 utbildade personer i Sverige som kan tillämpa metoden.

Pågående forskning fokuserar på att skapa VERAMlight, en förenklad version som identifierar de mest relevanta objektiva riskerna för en hälsosam och produktiv arbetsplats. Metoden syftar till att optimera synergonomin i arbetsmiljöer.