Ljudmiljön avgörande för en bra arbetsmiljö

Hur låter livet på kontoret en vanlig arbetsdag? Kollegernas småprat och skratt, tangentknatter, plingande Teams- och Slack-notiser och pysandet från kaffemaskinen.

– Sådana ljud – av kolleger och vardagen på kontoret – var det många som beskrev att de saknat när de kom tillbaka till kontoret igen efter att ha arbetat hemma under pandemin, säger Sofia Ekerlund, uthyrnings- och marknadschef vid Skanska Fastigheter i Malmö. Hon är också ansvarig för Skanskas Hälsosamma arbetsplatser, en utvecklingssatsning där bland annat kontorets ljudmiljö granskas.

Låt oss återkomma till den satsningen. Men vi stannar först vid hur arbetsmiljön för många av oss faktiskt såg ut under pandemin. Kontoret flyttade in i hemmet och förändrade därmed vad vi förknippar med hemmets lugna vrå, vila och fritid. Många beskriver att de när de jobbade hemma kände sig mer störda, ofokuserade och distraherade än på kontoret.

I dag, då många av oss arbetar enligt en hybrid modell, med ett par dagar hemma och ett par på kontoret per vecka, lever vi med två olika typer av arbetsmiljöer.

Neurodesigner Isabelle Sjövalls arbete handlar om frågor kring design, inredning och arkitektur ur ett hjärnperspektiv. Fokuset ligger på hur vårt välbefinnande, vår hälsa och även vår produktivitet kan påverkas av en planerad omgivning.

Isabelle har också skrivit boken "Designfulness". Hon menar att hemmet som arbetsplats kan vara utmanande rent ljudmässigt.

– Om man till exempel är två personeri familjen därhemma som ska sitta i onlinemöten är det lätt hänt att man känner sig mer störd än på kontoret.

Isabelle pratar om hur våra hjärnor är programmerade för att reagera på störande ljud. En av hjärnans viktigaste uppgifter är nämligen att skydda mot faror. Höga eller oväntade ljud är ofta starka varningssignaler.

– Hjärnan gör sitt jobb och skannar allt hela tiden.

Men så länge vi förstår vad det är som låter – och varför – upplever vi oss som mindre störda. Ljudet registreras likafullt undermedvetet och är tröttande för hjärnan. Samma ljud kan också uppfattas olika störande vid olika tidpunkter, beroende på hur mycket andra intryck hjärnan ska sortera. 

Bidrar ett knäpptyst kontor till en bra arbetsmiljö?

Att eliminiera eller minimera oljud, som från en närliggande motorväg och från byggnadens ventilationssystem, är en självklarhet när man bygger kontor. Att ljudabsorbera undertak och mellanväggar är minst lika viktigt. Tekniken har gått så långt att vi numera kan skapa knäpptysta kontor. Men vill vi ha det helt knäpptyst?

– Man brukar prata om bibliotekseffekten, säger Martin Hallberg, creative director vid Efterklang, AFRY:s erbjudande inom akustik, vibrationer och ljuddesign.

– När det är alltför tyst blir vi hämmade. Det kan då räcka med att någon ställer ner en kaffemugg lite för hårt för att vi ska bli irriterade. En bra arbetsmiljö är där vi kan vara fokuserade, utan att bli avbrutna. Inte total tystnad, och särskilt inte vid uppgifter som kräver kreativitet.

Sorl och svag musik gynnar kreativitet

Både Martin Hallberg och Isabelle Sjövall betonar att en bra arbetsmiljö behöver främja både koncentration och kreativitet med hjälp av olika ljudmiljöer. Ett ”perfekt” kontor har både tysta utrymmen för telefonsamtal och kognitiva uppgifter som att läsa, räkna och skriva. Sektioner där samtal får flöda utan att någon behöver bli störd är också viktiga. När det gäller kreativa uppgifter är experterna eniga; kafésorl, gärna med svag musik i bakgrunden, gynnar kreativitet.

En Sifo-undersökning från december 2020, ställd till 1 000 svenska kontorsarbetare, visar på att sambandet mellan god ljudmiljö och vad som uppfattas som en attraktiv och bra arbetsmiljö på kontor är starkt. Är du nöjd med ljudmiljön på kontoret är du nästan dubbelt så benägen att se dig som mer produktiv där, jämfört med om du är missnöjd med ljudmiljön. Personer som är nöjda med ljudmiljön på kontoret vill också oftare jobba heltid där efter pandemin jämfört med de som är missnöjda med ljudmiljön.

Det mest störande ljudet på kontoret

I arbetet med det moderna kontoret ingår inte bara att ta bort ljud. Lite som vi har varit inne på – vi kan också uppnå effekter genom att addera ljud. En sak är att vi kan dölja det som eventuellt stör, utan att trötta hjärnan. Martin Hallberg pratar om att tillföra ett ”soundscape” till kontoret, ett ljudsystem som kan dölja oljud, och ha en lugnande effekt.

– Man kan tillföra en specifikt framtagen mix av naturljud för att höja bakgrundsnivån, så kallad ”sound masking”, så att kollegers samtal blir mindre störande..

En studie från Högskolan i Gävle visar att det vi upplever som mest störande på kontoret är bakgrundssamtal och höga telefonröster.

– Hjärnan klarar inte att fokusera på många saker samtidigt. Vi kan till exempel inte lyssna aktivt på mer än 1,6 röster.

Ljud som får oss att må bra

Det råder ingen brist på forskning kring vilka ljud som påverkar oss negativt, medan vilka ljud som får oss att må bra, och varför, ännu är relativt outvecklat.

– Positiva ljud är framför allt naturens ljud. Fågelkvitter ska vara stressreducerande, och ju fler arter desto större stressreduktion, säger Isabelle Sjövall. Studier visar att naturljud ger lägre hjärtrytm.

– Vi människor trivs där det finns ljud av vind, vatten och fågelsång. Det har en rogivande effekt. Allra mest lugnande är vågskvalp med en rytm av tolv vågor per minut. Det är samma tempo som en sovande människas andningsrytm. Då går vi ner i andning, säger Martin Hallberg.

Hälsofrågor ett konkurrensmedel vid rekrytering

Våra stressnivåer sänks inte bara av naturens ljud, utan även av material, mönster och bilder som minner om naturen, så kallad biofili. Biofili som utgångspunkt för en hälsosam ljudmiljö ingår också i den tidigare nämnda satsningen hos Skanska Fastigheter Malmö: Hälsosamma arbetsplatser. Exempelvis har Skanskas kontorshus Epic ett grönskande atrium med en slinga med naturljud för att förstärka upplevelsen av natur.

Satsningen påbörjades som ett pilotprojekt för några år sedan när man såg trenden inom hälsa och välmående växa.

– Utöver lön och kontorets läge har hälsofrågor blivit ett allt viktigare konkurrensmedel för företag vid rekrytering och även för att behålla personal, säger Sofia Ekerlund.