Under dygnets vakna timmar är telefonen ytterst sällan längre bort än en halv armslängd. Pushnotiserna plingar. Vi scrollar flödena på Facebook och Instagram. På jobbet, i sovrummet, på busshållplatsen. Och pandemin blev ett faktum är vår arbetsmiljö i ännu högre utsträckning digital.
När vi avverkat en hel dags möten online, kanske dagen avslutas med ännu en digital sammankomst: aw eller föräldramöte. De digitala mötena kräver vår uppmärksamhet på ett annat sätt än de fysiska. Vi blir snabbt utmattade. Och den stora utmaningen; när börjar och slutar arbetsdagen när jobbet ofta är hemma? När kan och bör vi släppa de digitala kanalerna? Eller åtminstone, styra upp dem?
Hjärnan behöver vila
Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Sverige (2021). Bland akademiker utgör det mer än hälften av sjukfallen. En vanlig orsak är arbetsrelaterad stress.
Pandemin har som sagt inneburit en enorm extra digital närvaro. Men vad kan vi göra åt vad den digitala närvaron, hjälpmedlen och kanalerna gör med oss?
Det digitala är något som vi utsätts för, men vi tänker inte till kring hur vi ska använda det med intention.
– Det digitala är något som vi utsätts för, men vi tänker inte till kring hur vi ska använda det med intention, säger hjärnforskare Katarina Gospic, som hjälper företag och individer att skapa en sund digital arbetsmiljö med den princip hon kallar för ”workfulness", en ordlek med begreppet mindfulness (”medveten närvaro”).
– I dag har vi en kultur där vi ska sitta och stirra in i en skärm åtta timmar, minst, när det egentligen hade varit mer effektivt för kreativiteten eller orken eller att lösa den där uppgiften, och definitivt på längre sikt, att pausa och gå en promenad. Hjärnan är en muskel som behöver vila för att kunna prestera på topp. Du går ju inte till gymmet och tränar biceps i fjorton timmar varje dag.
Det krävs egentligen ingen trolldryck från Himalaya för att vi ska må bättre, menar Katarina Gospic.
– Vi behöver bara tänka om.
Vad som hindrar oss från medveten arbetsnärvaro
Tidigare talades det om att man blev avbruten i sitt arbete var elfte minut. På senare tid har det blivit så ofta som varannan, eller gissningsvis ännu oftare. Enligt Katarina Gospic tar det upp till 25 minuter innan man åter kan få fokus på jobbet efter ett sådant avbrott.
Mejl, Slack, Teams, notiser från LinkedIn, Facebook och Instagram. Det är både de digitala kanalerna i arbetet och de digitala sociala kanalerna som lockar, och avbryter oss, och hindrar oss från medveten arbetsnärvaro.
– Det som lätt händer om man inte har en strategi är att man aldrig får det viktigaste gjort. Du kanske ska skriva en omfattande artikel, gräva fram information eller ringa ett jobbigt samtal. Men eftersom det är just jobbigt kanske du hellre väljer att svara på tio mejl så du får den snabba belöningen.
Hjärnan och snabba belöningar, så funkar det
– Det som skapar skadliga beteendemönster är hjärnans belöningsstruktur, striatum. Hjärnan är kopplad för att föredra snabba belöningar. Och det var jättebra förut: om du hittade en gräddtårta på savannen var det smart att äta upp den, för du visste inte när du skulle få mat nästa gång. Därför utvecklades belöningsstrukturen för att belöna oss när vi åt.
På samma sätt letar striatum ständigt efter uppgifter som går snabbt att lösa på jobbet, så att vi kan få snabba belöningar. För striatum är det en jättebra idé att till exempel kolla mobilen, fast vi borde koncentrera oss på rapporten som ska vara klar om en månad.
Många tror att man kan göra två saker samtidigt, multitaska. Men i studier som mäter prestation ser vi att alla presterar sämre då.
Att fokusarbeta det bästa
– Många tror att man kan göra två saker samtidigt, multitaska. Men i studier som mäter prestation ser vi att alla presterar sämre när de gör två saker på en gång. Det beror på att hjärnan inte kan parallellprocessa, utan hoppar mellan uppgifterna.
Kan man öva upp sin förmåga att multitaska?
– Ja. Men det är fortfarande inte bra för ditt välmående och du kommer alltid att vara långsammare när du multitaskar än när du gör en sak i taget.
Katarina Gospic skickar med ett råd:
– Framgångsrika musiker, forskare, författare och andra yrkesgrupper har en sak gemensamt: de jobbar effektivt 4,5 timmar per dag. Så, inför fokustimmar där du jobbar 90 minuter åt gången. Stäng av mobilen, svara inte på mejl, gör det jobbigaste först. Däremellan får man ”vila” – ta samtal, svara på mejl eller belöna sig med en kopp te.
Guide: Så arbetar och mår du bättre i en digital arbetsmiljö
1. Stäng av pushmeddelanden och signaler. Det är du, och inte mobilen eller datorn, som bestämmer när du ska göra vad.
2. Sätt en eller ett par fasta tidpunkter då du scrollar flödet på Instagram eller Facebook, som vid lunch, på bussen och efter middagen. Bestäm fasta tider när du kollar mejl och andra meddelanden. Sätt telefonen på tyst läge när du gör koncentrationskrävande uppgifter.
3. Boka dig som upptagen i kalendern när du behöver fokustid.
4. Måste du verkligen svara på mejl med vändande post? Det räcker vanligen inom ett dygn, eller hur?
5. Delta i digitala möten under din promenad. Eller bryt av din dag med en promenad eller träning utomhus i dagsljus.
6. Ta in naturen i arbetsmiljön. Naturljud och växter påverkar prestation och hälsa positivt. Glöm inte att även optimerat ljus är avgörande för prestation och mående.
Foto: Oskar Omne
Populära artiklar
