50 år på kontor – förr, nu och i framtiden

1975–1985: Cellkontor och små fönster i prydliga rader

”Titta där uppe, där är mitt fönster! Där jobbar pappa.”

Du är åtta månader gammal och ligger i en manchesterklädd barnvagn. Din pappa är inte bara en av de första föräldralediga fäderna i landet, han jobbar också på en tidstypisk arbetsplats med cellkontor – eget rum. 

Kontorets design påverkar också själva arkitekturen där byggnaden pryds av långa rader med små fönster. Det syns framförallt på hus som rymmer statliga verks huvudkontor.

– Alla har den där karaktäristiska utformningen med cellkontor där man utifrån kan se hur kontoret är uppbyggt med små rum på rad i långa korridorer, säger Christina Bodin 

Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg.

Samtidigt har en anda av medbestämmande vuxit fram i landet efter tysk modell, ett demokratiskt kontor där cheferna sitter tillsammans med de anställda i ett kontorslandskap. Man plattar till hierarkierna och tänker snarare på bredden än på höjden. Ett tidigt exempel på detta är Volvos huvudkontor i Torslanda från 1967.

1985–1995: Blandade ytor och kreativa gator

Det råder optimism i landet. Din medvetna pappa har axelvaddar och midjekort kavaj. Det går bra för Sverige och kontoren kombinerar både cellkontor och öppna landskap. Många nya byggnader har pampig glastäckt hall, polerade stengolv och en tydlig receptionsdisk. 

Det här syns bland annat hos de nya dataföretagen som etablerar sig i Kista, utanför Stockholm. Din pappa får jobb på SAS och kan därmed flytta in i det storslagna, nybyggda kombikontoret i Frösundavik. Här får han eget rum, men med glasvägg och  utsikt över ett gemensamt multirum. Mitt i byggnaden löper en så kallad ”kreativ gata”, en inglasad inomhusgata med reception, butiker, utbildnings- och motionslokaler – samt kafeteria. Det är som en liten stad.

Men börskraschen 1987 sätter stopp för det storslagna byggandet. Man har inte råd att bygga på samma vis längre. Det kommer att påverka hur kontoren ser ut när du själv 

träder in i arbetslivet.

1995–2005: Aktivitetsbaserat och roligt

Du har gått ut gymnasiet och fått ditt första jobb. Men till skillnad från din pappa har du inte eget rum. Det råder konjunktursvacka och för att vara kostnadseffektiv väljer många företag att effektivisera ytorna. Väggar har rivits och nu sitter du och kollegorna i öppna kontorslandskap, till och med din chef i samma rad av skrivbord som du själv. Det är lite högljutt, många har svårt med koncentrationen, men du har åtminstone en fast plats med hurts och bild på din hund och partner. Ett litet tag till… 

– Nu börjar de aktivitetsbaserade flexkontoren utan fasta arbetsplatser att växa fram. Det är ett sätt att spara på kontorsyta, säger Christina Bodin Danielsson.

Trenden börjar utomlands och kommer till Sverige på 00-talet. Var du sitter beror på vad du ska göra för dagen. Du hämtar din dator i ditt personliga skåp och väljer en ledig plats. Digitaliseringen ger denna typ av kontor en skjuts eftersom vi blir alltmer mobila och kan jobba lite vart som helst, så länge det finns en uppkoppling. Allt fler IT-företag växer fram, ofta ledda av unga entreprenörer. Kontoren utformas därefter och idén, samt ekonomiska möjligheter under IT-boomen, gör att idén om ”kontoret som lekplats” växer fram.

Ett slags kontorens Shangri la ligger i Mountain View, Kalifornien – Googles huvudkontor The Googleplex. Här ska det vara inspirerande och enkelt att vara anställd och byggnaden har gratis tvättrum, simbassänger, volleybollplan, bowlingbana, massagerum, kafeterior och park. Det ska vara roligt att vara på jobbet och kontorens design och inredning blir en viktig del av företagets varumärke. Kontoret bidrar till att locka rätt personer.

2005 –2020: Lounger och co-working

Du har parkerat din Toyota Prius i kontorets garage, men när du kliver in i entrén möts du inte av en receptionsdisk. Ytan påminner mer om en hotellounge, där folk sitter utspridda i  olika sittgrupper med laptops. Någon spelar på det obligatoriska pingisbordet i ett hörn. 

Ditt företag är inte det enda som sitter i lokalen. Flera olika företag samsas och delar på kostnaderna. Gärna personer och företag du kan samarbeta med, kanske i ett så kallat 

coworking-kontor. Kontorens öppna ytor gör att nystartade företag har lätt att hitta lokaler anpassade efter deras budget och att de har lätt att hitta partners att liera sig med.

Nutid: Socialt och inspirerande

Du och hela världen har precis genomlevt en pandemi. På bara några månader förändrades sättet att arbeta – men framför allt var du jobbar. Du jobbar hemifrån två dagar i veckan och tar elcykeln till kontoret de övriga.

Digitaliseringen har bidragit till att det nu är lättare att arbeta över de geografiska gränserna. Många möten sker fortfarande digitalt. Eftersom du sitter i ett öppet kontorslandskap har speciella små rum skapats där du kan ta telefonsamtal och hålla digitala möten.

På våra kontor är det viktigare med en inspirerande arbetsmiljö och rätt typ av sociala och hybrida ytor.

– Vissa företag och organisationer har haft svårt att få tillbaka medarbetare till kontoret. Flera arbetsplatser kör med 3-2-modellen, säger Christina Bodin Danielsson.

– Men nackdelarna med att jobba hemifrån överväger, forskningen visar att man tappar både i effektivitet och i sammanhållning av att jobba hemma. De som har lyckats att få tillbaka sina medarbetare har haft en tydlig kontorsstrategi för det. Det räcker inte bara med att byta till en färgglad soffa.

2035 – AI och framtidens företagskultur

Nicklas Hermansson, framtidsspanare och grundare av mediehuset NomoFomo, menar att kontoret kommer att finnas kvar. Men det måste locka med något.

I en krönika för Finansförbundet noterar han att flera kontor satsar på det lilla extra för att göra kontoret mer lockande. Utöver tekniska innovationer som reglerar ljussättning och ventilation efter kroppens dygnsrytm, så satsar kontoren också på meditationsrum, baristas, vinbarer, barnpassning och matkassar. 

En roll som vuxit fram är mood managern, med ansvar för att kultivera och underhålla atmosfären på arbetsplatsen. En annan ny aspekt är AI, resonerar Nicklas Hermansson:

“När AI tar över stora delar av det repetitiva jobbet förändras människans roll. Nu ska vi samarbeta mer, fatta snabbare beslut och lösa komplexa problem. Det gör vi bäst på plats  tillsammans. De bästa idéerna föds sällan i ensamhet framför en skärm. De föds i samtal, i pauser, i oväntade möten, skriver han i artikeln ”Kontoret 2.0 är ingen återgång till dystopiska skärmlandskap”.

Han poängterar också att kontoret är platsen där vi bygger företagskultur. Det är inte minst viktigt för unga medarbetare, som behöver förebilder, ett nätverk och ett sammanhang. Sådant som inte fungerar från köksbordet.

Christina Bodin Danielsson menar att det moderna kontoret måste kunna erbjuda stimuli och koncentration. Kanske innebär det att din arbetsgivare en dag kommer att ge dig ett eget rum igen, där du kan ha bilder på dina barn. Precis som din pappa hade.

Foto: Samuel Unéus Publicerad: 2025-10-28