Hur gick det egentligen till när rum för kontorsfolket en gång i tiden började växa fram, och blev till hela landskap av arbetsplatser?
Vi börjar i industrialismen. När industrisamhället utvecklas ökar behovet av att dokumentera, kalkylera och kommunicera. Växande byråkrati kräver arbetskraft som sköter pappersarbetet. Tillväxtboomen sammanfaller med kvinnornas intåg på arbetsmarknaden. På dåtidens industriellt effektiva manér placeras bokförare och maskinskriverskor i många och långa rader. Där kan de övervakas av tillsynsmän och ibland också tidsstudiemän. Med hjälp av tidur försöker de lista ut om och hur jobbet kunde bli mer effektivt utfört.
– Föreställ dig ljudnivån med alla dessa kvinnor – för det var nästan bara kvinnor – som knattrar på sina maskiner, säger Christina Bodin Danielsson, arkitekt och kontorsforskare vid KTH.
Hur påverkar kontorsmiljön både organisationer och de som arbetar där? Det är fokusområdet för Christina Bodin Danielssons forskning. Forskningsresultaten omsätter hon i praktiken genom att specialisera sig på kontor vid Brunnberg & Forshed Arkitektkontor.
– Det perfekta kontoret finns, men det ser inte likadant ut för alla.
Arbetsplatser med stämpelklocka
Christina berättar om hur de stora arbetssalarna slog igenom i Sverige.
– De kallades trälhav. Förebilderna kom från USA och var inspirerade av den amerikanska ingenjören Frederick Taylor och hans scientific management – den löpandebandsprincip som användes av Henry Ford för att effektivisera biltillverkningen.
Arbetet var väldigt reglerat, med stämpelklocka som registrerade lunchrast och toalettbesök. Den typen av arbetsplats var knappast perfekt för någon.
– I början tyckte även männen att det var fint att skriva maskin, men attraktionen avtog väl med nyhetens behag och med ljudnivån. Det blev ett kvinnogöra.
Kontoret som varumärkesbyggare
Visst fanns det både kontor och kontorsarbetare redan tidigare – kontor har ju funnits ända sedan munkväsendet. Fram till början av 1900-talet är dock kontoren ganska små. När försäkringsbolaget Trygg, nuvarande Trygg-Hansa, bygger kontor i Stockholm 1910 ligger det helt rätt i tiden och har en stor arbetssal för hundratalet bokförare.
– Mitt i byggnaden, utan tillgång till direkt dagsljus, arbetar kvinnorna. Männen, de som hade status, sitter i egna kontorsrum utmed husets fasader.
Om Trygg-huset 1910 signalerar modernt och effektivt på insidan utstrålar den solida stenfasaden trygghet. När SE-banken 1915 inviger sitt nya huvudkontor i Stockholm spelar fasaden samma viktiga roll. Med gråsvart granit förmedlar hela kontorsbyggnaden att ”hos oss är ditt sparkapital i säkert förvar”. Se där, två tidiga exempel på kontoret som varumärkesbyggare.
Gymnastik på moderna arbetsplatser
Det ska ta några år innan det sker några stora förändringar innanför de stora kontorshusens väggar. Långt in på 1950-talet trälar kontorsfolket på innan frågan om arbetsmiljö på allvar kommer upp på agendan.
Det har satsats rejält på personalutrymmen. Här finns restaurang, park, konst på väggarna och arbetsplatsgymnastik.
När Folksam i slutet av 1950-talet bygger nytt kontorshus vid Skanstull i Stockholm ger det en föraning om förändring. Det har satsats rejält på personalutrymmen. Här finns restaurang, park, konst på väggarna och arbetsplatsgymnastik. Det ska förebygga arbetsskador orsakade av för mycket stillasittande.
Folksamhuset var ett paradexempel på den moderna byggnaden, men kvar fanns de öppna landskapen som en fortsättning på trälhaven.
– Det som var nytt med det här huset var att man byggde det efter papperets väg genom organisationen. Enligt papperets logistik satt alla i rätt ordning, med vd på våningsplanet högst upp, och dokument skickades med tryckluftsstyrd rörpost till rätt avdelning. Modernt, effektivt och fortfarande helt i Frederick Taylors anda.
Kontorslandskap och cellkontor
Under 1960- och 1970-talen växer fackföreningsrörelsen sig starkare. Även om medbestämmandelagen kommer först 1976, ökar de anställdas inflytande över arbetsplatsen och dess utformning successivt.
Från Tyskland kommer idén om en ny typ av öppen kontorslösning. Det handlar om ett demokratiskt kontorslandskap där även cheferna har sina skrivbord på det gemensamma landskapsgolvet. Tydligaste exemplet är Volvos kontor i Torslanda som invigs 1967. I stället för att bygga hierarkier på höjden väljer Volvo att bygga lägre och på bredden.
"I samma veva växer kraven på allas rätt till eget rum."
Parallellt med ett förändrat Sverige kommer också den stora utflyttningsvågen av statliga myndigheter. I samma veva växer kraven på allas rätt till eget rum.
– Ta vilket som helst av de statliga verkens huvudkontor som byggs under den här tiden.
Alla har den där karakteristiska utformningen med cellkontor och där man även utifrån kan se hur det är uppbyggt med små rum på rad i långa korridorer.
Kombikontor och flexkontor
Nu hade man prövat att dels demokratiskt arbeta i samma öppna kontorslandskap, dels sitta på rad i eget rum på cellkontor. Visst, det fanns både för- och nackdelar med båda. Det nya blev att kombinera båda lösningarna. Mitt under det optimistiska 1980-talet bygger flygbolaget SAS sitt storslagna kombikontor i Frösundavik. Byggstarten 1985 sker samma år som SAS legendariske vd Janne Carlzon ger ut sin internationella bestseller "Riv pyramiderna" – en bok som skulle förändra mångas syn på ledarskap och organisation.
– Janne Carlzons ledarskapsstil låg helt i tidens anda. Kontorshuset är stort, nästan som en liten stad med restaurang, gym och stora ljusa utrymmen. Yta var inget man var bekymrad över. Medarbetarna hade eget rum med glasad vägg och utsikt över ett gemensamt multi-rum.
Ingen har längre råd att bygga på det viset och på dagens kombikontor finns sällan egna rum, utan enbart egna arbetsstationer där man jobbar i team.
När börskraschen kom under svarta måndagen 1987 var den inte bara slutet på yuppieeran. Nedgång i ekonomin skulle också påverka kontorens utformning.
– När flexkontor utan fasta arbetsplatser börjar växa fram under 1990-talet var det ett sätt att spara kontorsyta, men till en början var det mest för företag i den växande it-branschen.
Gränsen mellan jobb och fritid suddas ut
Först kring millennieskiftet och i takt med att den digitala revolutionen gör oss allt mer mobila får idén med flexibla arbetsplatser ett bredare genomslag. Det är också ett it-bolag som ska står för nästa stora revolutionerade förändring av kontorsmiljön.
– Med Google börjar man tala om en Disneyfiering av kontoren, det ska vara roligt på jobbet.
Kontoret Googleplex i Mountain View blir en fortsättning på livet i studentkorridoren, vilket blir ett sätt attrahera en önskvärd viss typ av medarbetare. Plötsligt är kontoret en helt annan byggsten i varumärkesbyggandet där makt och trygghetssignaler bytts mot cool och kreativ lekstuga.
En iakttagelse är också interiörens utformning. Vi ser skiftet från att företag har en respektingivande receptionsdisk, bakom vilken alla medarbetare finns, till att entrén är en publik yta, med en ”flygande” receptionist.
Coworkingkontor för startups
Runt 2010 gör flexkontoret comeback i digital form som aktivitetsbaserade flexkontor. Där väljer man en plats beroende på vad man ska göra just för stunden. Men cellkontor är än i dag faktiskt den vanligaste kontorstypen, vilket man ofta glömmer.
En växande trend är coworkingkontor där både företag och individer delar lokaler.
– Kontor har alltid varit en spegel, en reflektion av samhället. Kombinationen av ökad flexibilitet och allt högre kontorshyror motiverar flexkontoret. Coworking motiveras av att samhället uppmuntrar startups. Det är ingen tillfällighet att coworking växte fram i amerikanska universitetsstäder för att underlätta för studenter att starta eget efter examen.
Små uppstartsföretag eller inte – vi vill alla känna sammanhang, vara del av något större, menar Christina Bodin Danielsson.
Populära artiklar
