FRAMTIDENS ARBETSPLATS

Kontorstrend: Från öppet landskap till syftesdrivet

Contact image Robert Långström Robert Långström
Experterna menar att de aldrig sett så stor förändring inom kontorsinredning som nu. För att skapa lyckade arbetsplatser behöver planlösning och inredning vara syftesdriven. Och ett råd är att inte hålla igen. "Det är bättre att pusha lite mer."

Allt i mötesrummet var rosa. Jätterosa.

 

– Jag tonade golvet vitt och tog in ek i rummet, men herregud vad hade jag gjort?!

 

Orden kommer från Anna Bjurström, inredningsspecialist på DPJ Workspace med över 20 års erfarenhet av att inreda kontor och offentliga miljöer.

 

Utan att då inse det hade hon gjort precis det som behövdes. Hon hade följt utvecklingen som är tydligast inom kontor idag, nämligen att varje del av kontoret ska ha ett syfte – och att design, inredning och planlösning ska anpassas till det syftet. Det kan låta självklart, men det har absolut inte varit det. Förrän nu.

 

Det rosa rummet hade som syfte att ge kreativiteten en knuff. Eller som Barry Miguel, modeprofessor på New York University uttrycker det: “Människor blir lyckliga av att hitta något som väcker fantasin till liv och förflyttar dem till en plats som är enkel och rolig. Och rosa är allt det.”

 

Anna Bjurström igen:

 

– När möblerna kom in i rummet föll allt på plats. Det blev det mest använda rummet på företaget. Jag tycker inte att man ska hålla igen. Det är bättre att pusha lite mer, säger hon.

 

Färg är en tydlig utveckling inom kontor. Färger påverkar oss positivt. Att måla alla väggar i vitt fyller sällan någon vettig funktion annat än praktisk.

 

Kontorets förändring ger nya inredningstrender


Vi tog hjälp av Anna Bjurström och DPJ Workspaces grundare Peter Johansson –  ”Dick Peter Johansson”, därav företagets namn – för att lista ytterligare några viktiga förändringar och trender på svenska kontor just nu.

 

– Vi startade 1995 och har aldrig sett så mycket förändring som nu. Men just företag i förändring är vår huvudmålgrupp, så det är väldigt spännande, säger Johansson.

 

Johansson och Bjurström berättar om kontorets förändring i fyra punkter. Allt tar avstamp i en syftesdriven arbetsplats på ett annat sätt än tidigare, menar de. För vi behöver ha kontor som fungerar för det vi behöver göra i vår arbetsvardag i dag. "Man ska inte behöva vända och åka hem igen för att man har många Teams-möten och inte hittar rum för det", som någon sa.

 

1. Från öppet landskap till syftesdrivet kontor


– Det här är antagligen den tydligaste utvecklingen för svenska kontor just nu, säger Peter Johansson.


Under omkring 30 år har vägg efter vägg rivits för att effektivisera kontorsytor och främja samarbete. Öppna landskap har varit det självklara valet. Nu ersätts det av det syftesdrivna kontoret. Ett mer varierat kontor där varje rum och yta har ett specifikt syfte. Lounger för spontana möten, rum för kreativitet, små rum för hybridmöten och tysta avdelningar för fokusarbete.

 

Att i dag hitta fram till rätt kombination av rum och ytor kan vara en utmaning för ett företag. Inte minst påverkar det hybrida arbetssättet hur många vi är på kontoret och när. Hur många arbetsplatser med skrivbord behöver vi? Hur många mötesrum? Etcetera.

 

Här kan så kallade ”poddar”, eller "mötesbås" vara en lösning. Små, mobila ljudisolerade moduler som kan placeras ut för att skapa små rum i rummet – för enskilt arbete och avskilda möten.


– I april hade vår försäljning av poddar och andra typer av avskärmningslösningar ökat med 350 procent jämfört med förra året, säger Johansson.

 

2. Kontor som inspirerar och motiverar


– Pausytorna är extremt viktiga för att få tillbaka folk till kontoren. Det ska vara kul att komma tillbaka och man ska känna att man kommer hem. Det är till exempel inte konstigt att ha ett möte i en soffa idag, säger Anna Bjurström.

 

Träslag, mycket tyger, växter, attiraljer. Detaljerna är viktiga. Det ska vara trevligt och mysigt, men ändå organiserat.


– Det är mycket mer färger idag. Man vågar mer. Man vill få in värmen. Jordfärger är ofta en bra väg att gå eftersom de fungerar ihop med det mesta, säger Bjurström.

 

– Men många glömmer fortfarande textilierna. De gör stor skillnad, säger Dick Peter Johansson.

3. Kontorets inredning som en del av varumärket


Det har blivit viktigare att kontoret hänger ihop med hela varumärket. Att det inte bara är praktiskt eller snyggt.


– Företag har förstått att det inte är okej att deras bild utåt inte harmoniserar med deras faktiska arbetsmiljö, säger Peter Johansson och fortsätter:


– Går du in på Candy Crushs kontor är det som att komma in i ett spel. När du är på Spotify känner du att du är på just Spotify. Det är viktigt att ytan där du möter både medarbetare och intressenter känns korrekt.


Detta handlar inte bara om att det ska kännas mer kreativt eller lekfullt. Anna Bjurström berättar om ett it-säkerhetsföretag DPJ samarbetat med.


– När du kommer in som besökare eller kund känns miljön superseriös, men längre in på kontoret finns massor av kreativa rum. Ytor som ska främja den lekfullhet som krävs för teknisk utveckling. Ett kontor måste inte genomsyras av en och samma upplevelse helt igenom.


En annan viktig anledning till att kontoren blir allt mer genomtänkta är att man tävlar om kompetens. Vad förväntar sig de medarbetare du vill ha?


– Hur du vill uppfattas gör du i stor del genom inredning. Gör vi ett strikt advokatkontor får vi se strikta kläder på de som jobbar där. Allt återspeglas, säger Bjurström.

 

4. Hållbar inredning på kontoret


I samtliga punkter ovan ingår ett tydligt generellt hållbarhetstänk.


– Våra kunder, företagen, frågar inte efter vad som är trendigt.

 

De vill ha något långsiktigt, en hållbar miljö där man trivs, säger Johansson och fortsätter:

 

– Det finns också en större efterfrågan på hållbart producerade möbler, till exempel utan lim, eller på återbrukat material i processen.

Man ser också en stark efterfrågan på ett hållbart alternativ till att köpa helt ny kontorsinredning: En del av DPJ:s utbud är återbrukade möbler, som kontorsstolar, skrivbord och konferensbord, där tillgången beror på vad man får in.

 

2024 träder det nya EU-direktivet för hållbarhetsrapportering i kraft. Fler företag kommer då att omfattas och kraven höjs jämfört med idag, menar Johansson.

– Vi kommer att få se ännu mer medvetenhet kring detta under nästa år.

 

Publicerad 2023-09-28