"Förändring kan vara skräckinjagande när vi utsätts för den, men underbar när vi själva iscensätter den”, skriver framtidsetnologen Ida Hult i sin bok Ärvda svar (Volante förlag).
När ränta, inflation, mat- och elpris tävlar om vem som kan stiga snabbast, får vi lätt känslan av att vi utsätts för en helt ny framtid. Okontrollerbar och kaotisk. Addera krig, samt det öppna såret från en världspandemi, och det är lätt att lågkonjunkturen bokstavligen lägger sig som en klump i magen.
”Det människorna på de här företagen gör, är att de släpper tanken på hur det ser ut nu och i stället fokuserar på hur det skulle kunna se ut i framtiden.”
Men det behöver inte vara så här. Samtidigt som vi känner att allt är dåligt, så är allt faktiskt bra. Samtidigt. Hur allting känns, hur lyckliga vi är, är relativt. Och rätt komplext. Och vi måste inte låta framtiden hända oss, vi kan låta oss hända den.
Låter det konstigt?
Okej, om vi börjar med att låta följande innovatörer få representera framtiden i stället. Som företaget Bioarctic som för första gången kunnat bromsa utvecklingen av Alzheimer, Air Forestry som gallrar träd med jättedrönare, Skrym som tar upp kampen mot onödig luft i e-handelns paket och transporter, Reselo som tillverkar mer miljövänlig gummi av björkbark, Glenntex som förstärker återvunnet material med grafen, IO-dit som ska halvera vattenanvändningen inom jordbruket, Mycorena som ska 3D-printa veganska skaldjur och Robofood som utvecklar en drönare som går att äta… Ja ni fattar.
– Det människorna på de här företagen gör, är att de släpper tanken på hur det ser ut nu och i stället fokuserar på hur det skulle kunna se ut i framtiden. Förenklat har de har tagit ett problem, förtydligat det och sedan utgått från hur det ser ut när deras önskvärda osannolikheter faller in – när problemet är löst. De har börjat i den framtidsbilden och jobbat sig bakåt. På det sättet iscensätter de sin egen förändring, säger Ida Hult.
”Tuffa tider är en mylla för kreativitet. Skippa nulägesanalysen. Försök påverka vad du kan idag”
Problem leder ofta till något positivt, menar Ida Hult. Det ger oss helt enkelt möjlighet att lösa dem. Det finns något väldigt frigörande och positivt i det. Mycket handlar om hur vi väljer att tolka situationen vi är i. Vi kan se samtiden som en förändring som drabbar oss, men vi kan också se det som att vi befinner oss i ett läge där vi har framtidsfakta. Det är en bra situation jämfört med förr i tiden. Vi är mer sammankopplade. Vi vet mer. Vi kan påverka och lösa det.
Nyckeln, återigen, är att inte hela tiden utgå ifrån hur allt ser ut idag.
I Ärvda svar berättar Ida Hult om poeten och dramatikern Kristina Lugn. Att hon lär ha sagt att alla vuxna borde ha en bild på sig själv som barn i plånboken, och ibland ta upp bilden och fråga sig: ”Hur sköter jag vårdnaden av detta barn?”.
– Tuffa tider är en mylla för kreativitet. Visst, detta är lite av ett privilegium för oss i medelklassen och uppåt, men det gäller ändå för de allra flesta i Sverige. Skippa nulägesanalysen. Försök påverka vad du kan idag, för att ditt framtida jag ska få det bättre. Ta kanske inte den upptrampade stigen i snön som leder till pizzerian, pulsa dig i stället fram till gymmet.
”Vi hittar sätt att må bra och markera tid och utveckling. Alla liv pågår. Ingen lever i big data.”
För även om omvärlden fastnat i en torktumlare upplever vi aldrig livet på en makronivå. När vi tänker tillbaka på våra liv ser vi det ofta positivt. Vi ser vänskap, fester och soliga sommardagar i stugan. Det faktum att det pågick ett kallt krig eller en finanskris har trillat ner och blivit en fotnot i våra personliga historieböcker.
Även de negativa händelserna kommer vi ofta ut ur med en positiv twist (… jag trodde aldrig mitt hjärta skulle läka när hon lämnade mig, men jag insåg rätt snabbt att hon och jag trots allt inte passade ihop. Och hon gillade aldrig min mamma. Och allt ledde till att jag träffade min nuvarande fantastiska fru …).
– Även i de mest arma omständigheterna hittar människor sätt att fira. Vi hittar sätt att må bra och markera tid och utveckling. Det är vi outstanding på! Under pandemin fick vi tid för reflektion, vi var inte uppbokade hela helgerna. Det blev helt okej att ses och grilla korv i stället för avancerade middagar som skapade stress. Alla liv pågår. Ingen lever i big data.
”Utmaningarna i den postpandemiska världen ger de unga en plattform att utveckla sina medfödda talanger och förmågor”
Generationen som gav sig ut i arbetslivet under finanskrisen i början av 90-talet minns sällan att boräntan var uppe på 15 procent och konkurser stod som spön i backen. De minns helt andra, betydligt mindre dramatiska, saker från sina liv som 20-nånting.
Idag ska deras barn lämna hemmet och en lågkonjunktur välkomnar även dem till arbetslivet. En generation som nu börjar kallas för “den motståndskraftiga generationen” efter ett par år i en pandemi. Men, med största sannolikhet kommer de inte heller att minnas elkrisen om 20 år, och då i stället kanske kallas för "den optimistiska generationen”.
Eller som Kerry Sullivan, chef för Bank of America Charitable foundation, säger till tidningen Forbes: ”Unga människor har ändå anledning att känna optimism. Utmaningarna i den postpandemiska världen ger dem nämligen en plattform att utveckla sina medfödda talanger och förmågor. Trots alla utmaningar de ställs inför när de ska påbörja sina karriärer, så ser vi deras motivation, kreativitet och optimism skina igenom.”
Om skribenten
Robert Långström har en förkärlek för psykologi, innovation, teknik, populärkultur och sport. Han tycker också att Gud bor i detaljerna – som hur många gånger Diego Maradona rörde bollen med höger fot när han dribblade sig igenom halva det engelska landslaget i VM i Mexiko 1986. Svar: Noll.
Illustration: Rebecka Hägglund Foto: Peter Cederling
Populära artiklar
