HÅLLBARHET

Hyllie Terrass: När återbruk och återvinning möter djärv design

Contact image Anna Gardberg Anna Gardberg
Återvunnen armering i stommen, nya fönsterglas av gamla och inredning av byggspill och överbliven betong. Återbruk och återvinning är två exempel på hur hållbarhet har prioriterats i alla led i förverkligandet av Skanskas kontorshus Hyllie Terrass. Med sina gröna utomhusytor gör huset dessutom verkligen rätt för sitt namn.

Rymd, ljus, utblick, grönska och nytänkande och utmanande design. Vi har klivit in i atriet i kontorshuset Hyllie Terrass i Malmö och känner direkt att det här är ett hus som – känns. Den centralt placerade receptionen, som ett hjärta i huset, ger känslan av att befinna sig i en hotellobby.

 

Vid höga bord och i soffgrupper finns gott om platser för husets hyresgäster och besökare som vill ta ett kort möte eller jobba en stund över laptopen. Utanför fönstren, en innergård med vindlande gångar genom grönskan och för den som lyfter blicken där ute fortsätter grönskan uppåt våning för våning.

 

En skön miljö.

Återbruk och återvinning genomsyrar hela huset


Men Hyllie Terrass är så mycket mer än en skön miljö. Det är ett kontorshus där man har tänkt till rejält gällande hållbarhet. Även om större insatser och faktorer har haft mer avsevärd betydelse för att minska husets klimatpåverkan, finns återbruk och återvinning med på listan över åtgärder. Man har bland annat samlat in byggspill från bygget av huset liksom spill från möbelproduktion för att skapa husets inredning.

 

Överbliven fasadbetong har blivit till soffbord med attityd. Av träreglar som använts vid bygget av huset har man skapat höga pallar med sitsar av läder, överblivet från möbelproduktion. Och till dem, bord tillverkade av stammar från almträd som drabbats av almsjuka och behövts fällas. Alm, som är ett starkt och vackert ådrigt möbelvirke.

 

Husets hjärta, den maffiga receptionsdisken, där du kan stanna till och få dig en espresso, är också den gjord av överblivna träreglar från bygget av huset.

 

Lampkuporna som glimmar varmt bärnstensgula i taket skulle på grund av små skönhetsfel ha kasserats av tillverkaren, men tillvaratagna skapar de nu atmosfär här. De har sällskap av taklampor i metall, som skapats av det som blivit över efter att samma tillverkare stansat ut cirklar för en designlampa de länge haft i sin produktion.

 

Det finns mer som är återbrukat och återvunnet i huset, men som inte är lika tydligt för blotta ögat. Fasaden har fått sin ljusgrå färg av återvunna och krossade microchips. I husets stomme sitter återvunnen armering och stora glaspartier i huset är återvunnet glas. Biokol, från eget avfall från huset, finns i planteringar, med syfte att ta tillvara dess förmåga att binda koldioxid.

Med Hyllie Terrass har Skanska varit något av en pionjär.

 

Hyllie Terrass har varit ett pilotprojekt för hållbarhet inte bara för Skanska utan också för Sweden Green Building Councils nystartade certifieringssystem NollCO2. Certifieringen har som syfte att en byggnad ska minska sin klimatpåverkan.

 

Evelina Enochsson är chef för NollCO2 och Green Building hos SGBC, som är Sveriges ledande medlemsorganisation för hållbart samhällsbyggande.

– Med Hyllie Terrass har Skanska varit något av en pionjär och verkligen arbetat systematiskt med klimatfrågan.

 

Hon nämner värdet av att det återbrukade och återvunna är så synligt i huset.

 

– Det får i gång diskussioner bland besökare och hyresgäster.

 

Evelina Enochsson beskriver de utmaningar som finns gällande att satsa på återbruk och återvinning. 

– Leverantörer måste bli bättre på att samla in återvunnet material och tillverka nya produkter av detta. Byggföretag, fastighetsägare och leverantörer behöver också få till logistiken och hitta plats för att lagra återbrukat och återvunnet material. Lagstiftningen behöver troligen också vara mer flexibel för att kunna ta hänsyn till återbruk och återvunnet.


Vilka framsteg har gjorts och vad känns lovande?

– Även om fler behöver steppa upp arbetar faktiskt många leverantörer med återvinning, till exempel inom golvbranschen. Allt fler aktörer börjar också återbruka plattor och stommar, som kan ge större klimatpåverkan. Något som också är viktigt är att fler aktörer sätter ett mål gällande hur stor andel återvinning och återbruk som ska uppnås.

Gällande tillgänglighet finns en annan stor fördel med det återbrukade och återvunna, menar Evelina Enochsson.

 

– På grund av hur världen ser ut i dag kan det råda brist på material, som glas. Att vi kan hitta det material som behövs inom vårt närområde blir allt viktigare, och här kommer återbruk och återvinning verkligen in.

Ett varmt och välkomnande kontorshus

 

Tillbaka i atriet, där det vi ser är resultatet av inredningsarkitektens och designerns visioner och kreativitet. Möbeldesigner Louise Hederström har i samarbete med möbelföretaget Swedese arbetat fram design och möbler utifrån ett detektivarbete kring material att använda. Detta i samarbete med Karin Sandquist vid KS arkitektur som har haft helhetsperspektivet, och Skanska.

 

Taklamporna i atriet var bland det sista som formgavs. De överblivna remsorna i mässing från Örsjö belysning hade följt med under hela processen men det var oklart exakt hur vi skulle använda dem. Karin sa 'Nu behöver vi glittret!', och det var då lamporna kom till, berättar Louise.

 

Och ytterligare något skapades där på slutet: Konstverk på väggen i loungedelen.

 

  De gjorde jag av textilspill från Swedeses möbelproduktion och av halkskydd från byggarbetsplatsen.

 

Vad är då Louise mest nöjd med?

 

  Vår ambition var att det skulle kännas generöst, varmt och välkomnande, att man vill tillbringa tid här. Det tycker vi att vi har lyckats med.

 

 

 

Det här är Hyllie Terrass

 

Arkitektur: Cobe Arkitekter.
Inredning: Karin Sandquist vid KS arkitektur i samarbete med designer Louise Hederström och möbelföretaget Swedese.
Fakta: 12 våningar, 14 000 kvm.

Hyresgäster: AAK, Air Liquide, Skanska, Ahlsell, Riksbyggen och Compass Group.

Läs mer om huset här.

 

 

Återvinning och återbruk i fler av Skanskas kontorshus

 

Göteborg: Tennet 3

I området Gullbergsvass/Lilla Bommen uppför Skanska en ny kontorsbyggnad där målet är att återbruka material från den befintliga byggnad som står på platsen. Det återbrukade materialet kommer på olika sätt också synliggöras och gestaltas i huset. Målsättningen är att den nya fastigheten ska stå klar 2026, och hållbarhetsmålet är NollC02-certifiering och LEED. Till kvarteret hör också en byggnad från 1888 som kommer att bevaras tack vare dess kulturhistoriska värde.

 

Stockholm: Snäckan

I samband med rivningen av kontorshuset Snäckan i Stockholm city ser Skanska flera möjligheter till återbruk. Betongplattan, källarväggarna och delar av bjälklaget till den nya fastigheten som ska byggas på platsen sparas. 1 000 fönsterrutor ska också plockats ner för att smältas och bli till nya fönsterglas i samarbete med Ragn-Sells.

 

Stockholm: Sthlm02
I kontorshuset Sthlm02, en del av Skanskas omfattande satsning Sthlm New Creative Business Spaces i Hammarby Sjöstad, kommer alm som fällts på grund av almsjuka att dominera inredningen i det 250 kvm stora publika utrymmet med kafé i bottenvåningen. För huset arbetar man också med återanvändning av markmassor från andra projekt och undertaksplattor från återvunnen isolering.

 

*Att NollCO2-certifiera en byggnad kräver att hela byggnadens livscykels klimatpåverkan redovisas och balanseras med klimatåtgärder till nettonoll klimatpåverkan. Livscykeln innefattar tillverkning och transport av byggdelar, byggprocesser, användandet och sluthanteringen av byggnaden. (Källa: SGBC)

 

Foto: Samuel Unéus

Publicerad 2023-11-21