Resultat: Ökad stress.
Svensken gillar att jobba hemifrån. Men det finns en baksida. I februari 2025 släppte Falck rapporten "Stress i arbetslivet". Den visar att de som arbetar mer än hälften av tiden på distans också är mest stressade. Hela 37,5 procent i denna grupp upplever stress på risknivå.
Hur har det blivit såhär? Jo, på grund av avsaknaden av struktur.
Lina Ejlertsson är doktor i folkhälsovetenskap och bedriver forskning inom återhämtning och hälsa i arbetslivet.
– Gränserna mellan arbete och fritid suddas lättare ut vid hemarbete. Du kanske inte har ett kontor du kan stänga hemma, datorn står framme vid middagsbordet och vi är ständigt uppkopplade, säger hon.
Om chefen är stöttande när det kommer till återhämtning, avspeglas det i resten av organisationen.
Chefen spelar en viktig roll
– Återhämtning är den absolut viktigaste faktorn för att minska stress. Stressen blir farlig först när den inte balanseras upp av återhämtning. Om chefen återhämtar sig själv och är en återhämtningsstöttande ledare avspeglas det i resten av organisationen. Sätt också upp strukturer och riktlinjer för kommunikation. Ett första steg kan vara så enkelt som att bestämma att när vi är lediga skickar vi inte mejl.
Lina Ejlertsson pratar också om vikten av dialog kring förväntningar vid frånvaro.
– Det här med att vobba, vad är det ens? Många förväntas göra det idag, men om du är hemma för att vårda ditt barn är det just vad du ska göra. Är du hemma sjuk, delta inte i digitala möten bara för att du kan. Den som är sjuk och arbetar får inte den återhämtning som krävs för att tillfriskna lika snabbt.
– Att jobba lite grann när du egentligen inte borde kan vara en stor stressfaktor. Arbetsgivaren bör sätta upp tydliga regelverk om vad som gäller vid VAB, sjukdom och annan frånvaro. Det hjälper till i gränsdragningen mellan arbete och fritid.
Ritualer för början och slut av arbetsdagen
Gränsen mellan arbete och fritid blir tydligare när vi arbetar på kontoret eftersom du kommer till och lämnar en fysisk plats. Det gör det lättare för både kroppen och hjärnan och att förstå ”nu jobbar jag” och ”nu jobbar jag inte längre”. För de dagar du inte kan vara på kontoret har Lina Ejlertsson två handfasta tips:
– En promenad, om det så bara är runt kvarteret, i början och slutet av arbetsdagen kan hjälpa. Även ditt val av kläder. Ett tips är att byta om till “jobbkläder” när du arbetar och att dra på dig mjukisarna först efter arbetsdagens slut.
Ergonomi påverkar också din stressnivå. På kontoret har du allt som oftast ett höj- och sänkbart skrivbord, en bra kontorsstol och andra redskap som hjälper dig att sitta, stå och arbeta på ett bra sätt.
– Dålig ergonomi skapar spänningar och stress i kroppen.
Att jobba lite grann när du egentligen inte borde är en stor stressfaktor.
Samvaro med kollegor – viktigt för kreativitet och hälsa
Social isolering är ytterligare en riskfaktor för ohälsa. När vi inte ses IRL minskar både kollegial samvaro och det kreativa utbytet. Du går helt enkelt miste om det viktiga korridorsnacket.
– När vi inte möts sjunker kreativiteten och välmåendet. Därför behöver vi hitta en bra balans och skapa närhet mellan kollegor när vi inte träffas fysiskt, samt skapa mervärden när vi är på kontoret.
Det sa Nina Rapp, affärsområdeschef för Modern Work och Security på Microsoft Sverige, när vi intervjuade henne i fjol. I samma artikel får hon medhåll av Henrik Ahnström, innovationsdirektör på Skanska:
– Kontoret är en facilitator, ett verktyg. Arbetet vi utför där blir bättre. När vi sitter enskilt tenderar vi att kontakta likasinnade medan kontoret tillför mångfald och nya upptäckter. Det ensamma geniet är en myt.
Positiv reflektion minskar stress och gör oss lyckligare
Att införa en regelbunden check-in är ett sätt att få koll på ditt återhämtningsbehov och kan också bidra till att underhålla den sociala kontakten. Lina Ejlertsson igen:
– Träffar vars främsta syfte är social samvaro och gemensam återhämtning är en bra idé. Eller att inleda möten med en runda där alla kort får berätta hur läget är. En check-in med dig själv i starten av arbetsdagen kan också ha hälsofrämjande effekter, oavsett om du jobbar hemma eller på kontoret. Hur mår jag idag? Hur känns kroppen? Vad har jag för behov av återhämtning?
Vill du ta det ytterligare ett steg kan du göra incheckningen med en kollega. Välj ut en reflektionsbuddy som du litar på och prata om hur ni mår fem minuter varje dag, tipsar Lina.
– En av mina viktigaste övningar för att främja välbefinnande är att avsluta arbetsdagen med en positiv reflektion. Positiv reflektion hjälper oss att lämna jobbet, ta in en skön känsla in i fritiden och främja den där så viktiga gränsdragningen, säger hon och fortsätter:
– Ta två minuter varje dag och skriv upp tre saker från dagen som har varit bra eller meningsfulla eller tre saker som du är tacksam för. Forskning styrker att vi blir mer lyckliga av att känna tacksamhet.
– Slutligen, skicka dina tre punkter till din reflektionsbuddy. Det kan tyckas löjligt, men om du har en mottagare är det lättare att det blir av. Dessutom stärker det känslan av social samvaro.
Foto: Samuel Unéus Publicerad: 2025-02-18
3 tips för att minska stress i arbetsvardagen
1. Försök att sätta fingret på ditt återhämtningsbehov
Hur mycket energi har mina batterier idag? Vilket behov har jag av återhämtning? Vilken sorts återhämtning? Vi är alla olika och vad som är bra återhämtning för en person behöver inte vara det för nästa.
2. Glöm inte mikropauserna
Fem-tio minuter paus varje timme och en längre paus på minst 30 minuter är rekommendationen för en arbetsdag, oavsett om du jobbar hemma eller på kontoret. Se därför till att inte boka möten kloss i kloss. Glömmer du av att ta pauser? Ställ en klocka. Måste du välja mellan mikropauser och lång paus? Välj mikropauserna. Den långa pausen förstärker effekten av mikropauserna, men mikropauserna är viktigare om du måste välja.
3. Gå till kontoret
Den som sitter hemma mer än hälften av arbetstiden upplever i högre utsträckning stress på risknivå. När vi inte möts sjunker kreativiteten och de mänskliga möten som uppstår på kontoret, i fikarummet och mellan arbetsuppgifter, bidrar till mångfald och nya, bättre idéer. Dessutom slipper du se tvättkorgen på kontoret.
Om Lina Ejlertsson
Folkhälsovetare, forskare, föreläsare och författare som brinner för att sprida kunskap och göra forskningen inom hennes område lättillgänglig, spännande och inspirerande att ta del av. Det gör hon bland annat genom instagramkonton @aterhamtningsforskaren och snart släpps hennes bok Energireceptet som handlar om återhämtning i alla delar av livet, inte bara i arbetslivet.
Populära artiklar
