7 saker vi borde göra annorlunda på kontoret

1) Variation istället för vanor

Många kontor är aktivitetsbaserade, där medarbetare inte har egna skrivbord utan sätter sig där det är ledigt eller beroende på arbetsuppgift. På pappret alltså.

I själva verket väljer vi ofta samma plats, både skrivbord och i matsalen, eftersom vi är vanedjur – och paxar vår plats precis som en charterturist bokar en solstol med sin handduk.

Så här kan vi skapa variation på kontoret:

Jobba med ”moods”. Om alla platser är likadana finns det egentligen ingen anledning att byta. Ett sätt att uppmuntra variation är att tydligt signalera vad olika områden är till för, vilka ”moods” som gäller. I en ”bibliotekszon” är det tystnad och fokus, i en ”kafézon” är det kanske bakgrundsmusik och öppet för samtal. Områdena kan även skilja sig ergonomiskt – skrivbord för långsittningar, ståbord för snabba möten.

Underlätta för prylarna. Om vi sätter oss vid en plats med våra tangentbord och laddsladdar, är det lätt att vi sitter kvar. Personliga skåp, gemensamma avställningsytor eller korgar att bära med sig underlättar förflyttning.

Bryt sociala vanor. Vi väljer ofta att sitta bredvid våra närmaste kollegor. Skapa variation genom att bryta ut en projektgrupp som har en tillfälligt dedikerad plats under projektperioden. Eller använd en lek som utmaning – sitt på en ny plats varje dag.

2) Rätt ljud istället för inget ljud

Eftersom vi har kommit så långt med olika former av ljudabsorbenter är våra kontor ofta effektivt tysta. Det är ett problem. Då hörs nämligen de ”störande” ljuden ännu tydligare. 

Så här kan vi få en bättre ljudmiljö:

Ljudmaskering. För att motverka detta kan vissa zoner på kontoret ha så kallad ljudmaskering, exempelvis ljud av löv, fåglar, en bäck eller musik, som ”brusreducerar” de störande ljuden.

Ljudzoner. Skapa tydliga zoner för vilken ljudnivå som gäller i olika delar av kontoret. Var kan man prata högljutt, viska med en kollega eller sitta knäpptyst och bara tänka på årsredovisningen? När alla vet vad som gäller är det enklare att hålla ljudnivån.

3) Analogt istället för digitalt

Digitala verktyg underlättar vår arbetsvardag. Vi kan ta ett möte från sommarstugan eller svara på ett Slack-meddelande på bussen. Men, varför gör vi likadant på kontoret när kollegorna faktiskt är där, ibland inom hörhåll? 

Det finns fördelar att bryta den digitala barriären: 70 till 90 procent av vår kommunikation är icke-verbal, risken för missförstånd minskar om mottagaren ser ditt kroppsspråk i stället för att du skickar en emoji dina barn skulle tycka är cringe.

Ett verkligt möte skapar en psykologisk trygghet där du ser kollegornas reaktioner. De bästa idéerna uppstår sällan i ett Teams-möte, utan i det spontana ”får jag testa en grej på dig” vid kaffeautomaten.

Så här kan vi bli mer digitalt minimalistiska:

Analoga arbetsmetoder. Skriv för hand, det ökar minnesförmågan. Använd fysiska dokument för att läsa, det minskar skärmtrötthet. Gör vissa mötesrum helt analoga.

Begränsa din digitala miljö. Stäng av aviseringar. Boka en ”analog timme” där du inte sitter framför en skärm. Rensa ditt digitala skrivbord, från öppna flikar och program.

Kommunikation och möten. Istället för att skicka ett meddelande, gå till din kollega som sitter tre meter bort. Ta en walk-and-talk istället för Google Meet. Ta ett telefonmöte, utan video, exempelvis under en promenad.

Skapa rutiner. Lämna telefonen när du går på lunch eller fika. Promenera utan mobil. Sätt upp en analog anslagstavla med fysisk interninfo och lite skoj. Avsluta alla program och stäng av datorn helt när arbetsdagen är slut.

4) Natur istället för kala väggar

Biofili är ett begrepp som myntades av psykologen Eric Fromm och populariserades av biologen Edward O. Wilson. Undrar du varför du känner ett lugn vid havet eller i skog och mark? Det är biofili. 

Vi tillbringar runt 90 procent av vår tid inomhus, men våra hjärnor är fortfarande programmerade för att trivas i naturen. Naturliga element som växter, material, mönster, ljud och dagsljus minskar sjukfrånvaron, ger bättre kognitiv återhämtning och skapar mer välmående. Det känns … naturligare. 

Så här kan du öka biofilin på kontoret:

Skapa gröna oaser. Växter är mer än dekoration, de renar luften, höjer luftfuktigheten, sänker ljudnivån. Bara att se mönster av växter triggar de positiva effekterna, liksom plastväxter. Men givetvis är äkta vara bäst.

Släpp in ljuset. Placera arbetsplatser nära fönster för ett naturligt dagsljus för en bättre dygnsrytm. På eftermiddagen kan ljuset dämpas för att minska stress och signalera att arbetsdagen börjar ta slut.

Rensa luften. Dålig luft gör oss trötta och kan ge huvudvärk. Se till att ventilationen är behovsstyrd, eller att det går att ”vädra”. En del arbetsplatser testar att introducera svaga, men naturliga, dofter som citrus eller tall för att höja energinivån.

5) Rörelse istället för stillasittande

Alla vet att för mycket stillasittande är dåligt. En del moderna kontorsbyggnader nudgear oss till att bli mer hälsosamma, till exempel genom att ha ett inbjudande trapphus på och “gömma” hissarna – eller genom att erbjuda duschrum med handduksservice för cyklister eller joggare.

Så här kan ni få in mer rörlighet på kontorstid:

• Ta inte hissen. 
• Kliv av en station tidigare med buss eller tunnelbana.
• Ta regelbundna pauser. Sätt en larm för mikropaus med enkla stretchövningar.
• Gå istället för att mejla. Du får både motion och social interaktion.
• Byt arbetsställning. Höj, sänk skrivbordet, gå och prata i telefon, byt plats i lokalen.
• Inför olika utmaningar. Till exempel stegtävling, gärna i lag, som motiverar rörelse. Kan ni delta i ett lopp i lag, anpassat efter allas fysik?
• Planera in en fysisk aktivitet efter jobbet.
• Bygg ett gym. Eller åtminstone ett rum eller hörn där det går att utöva lätt fysisk aktivitet, med gummiband, hantlar, balansplatta och mjuka mattor.

6) Bättre istället för bäst

Ett sätt att skapa en strävan framåt och uppåt är att inte se ”bäst” som ett mål.
1962 var biluthyraren Avis den ständige tvåan i branschen efter konkurrenten Hertz. Reklambyrån Doyle Dane Bernbach vände denna ”svaghet” (att vara tvåa är ju egentligen rätt bra) till en fördel i en numera klassisk reklamkampanj.

Avis använde sin underdog-position och konstaterade ”When you’re only No. 2, you try harder”. Det är den ärliga drivkraften.

På samma sätt menar psykologen och författaren Adam Grant att vi inte ska förlita oss på ”best practices” som måttstock, utan hela tiden leta efter ”better practices”. 

Så här kan vi bli bättre – utan att behöva bli bäst:

Välj position, inte destination. När ni är bäst är resan klar, vad ska ni då kämpa för? Försök hitta en position, eller attityd, där ni inte är bäst utan måste bli bättre.

Experiment som företagskultur. Genom att uppmuntra medarbetarna att söka ”better practices” så tillåts de att testa nya arbetsflöden och göra experiment i vardagen. Innovation kommer genom morot, inte piska, menar Adam Grant.

7) Lunch istället för teambuilding

Adamt Grant, ja, vi gillar honom, menar att det bästa sättet att knyta samman folk på kontoret är att odla vänskap snarare än att åka på konferenser och ha obekväma övningar. 

Han säger att vi delar mer information och är mer öppna med våra vänner. En person som har vänner är också mindre benägen att falla för grupptryck och tar därmed bättre beslut.

I stället för att lägga pengar på en dyr konferens, ge varje medarbetare möjligheten att luncha gratis med någon på jobbet, en och en.

Vinsterna, förutom bättre beslut, är också att personer som känner att de har vänner på jobbet blir mer lojala och tenderar att jobba hårdare. För vem vill svika sina vänner? 

Så här kan vi öka förtroligheten på kontoret:

Mindre konferens. Vad kostade egentligen er senaste konferens med ”trust falls” och spa-bad?

Mer lunch. Vad skulle det kosta att istället ge varje medarbetare 500 kronor i månaden att luncha med kollegor? De behöver inte ens prata om jobb, det viktiga är att bygga relationer.

Foto: Erika Weiland, Samuel Unéus Publicerad: 2026-03-25