Gårdagens hamn- och industriområden omvandlas till attraktiva stadsdelar med kontorshus och arbetsplatser, liksom bostäder, som en viktig del. Men hur gick det till när dessa områden på flera håll i vårt land började omvandlas för nya tiders behov?
Helena Bjarnegård, landskapsarkitekt och före detta riksarkitekt, kan berätta.
– Efter varvskrisen på 1970-talet omvandlades städernas hamnar och flyttades ut från centrum, som i exempelvis Göteborg. Under 1980- och 90-talet började flera hamnar omvandlas till områden med bostäder och arbetsplatser i form av så kallad waterfront development. De blev ett globalt koncept och en lansering av den postindustriella staden.
Att utveckla stadsdelar för trivsel, välmående och sammanhang
Helena Bjarnegård nämner Norra Älvstranden i Göteborg med stadsdelen Sannegården som ett exempel.
– Kvalitetsambitionerna för planering och gestaltning var högt satta men ambitionen att bevara kulturvärden såg annorlunda ut på den tiden. Man såg mer till enskilda objekt och detaljer än till hela kulturmiljön i sig. Under senare år har synen på just kulturvärden ändrats, menar Helena Bjarnegård.
– När Vision Älvstaden togs fram i början av 2010-talet var det först självklart att stadsdelen Ringön, med småföretag och enklare industribebyggelse, skulle jämnas med marken. När visionen antogs 2012 hade synen ändrats och beslutet var istället att låta Ringön utvecklas långsamt och organiskt för att behålla karaktär och särart i miljön. Städer växer långsamt bit för bit. Att ta hand om det redan byggda handlar om att ta tillvara redan förbrukade naturresurser och bundet kapital.
Det handlar också om att ha respekt för svårmätbara värden som människors trivsel, välmående och känsla av sammanhang, menar Helena Bjarnegård. Hon får medhåll av nationalekonomen Charlotte Mellander som ägnat de senaste 20 åren att undersöka vad som får människor att söka sig till en stad, trivas och faktiskt stanna kvar. I en intervju med Skanska säger hon:
– Det är lätt att tro att det mest handlar om jobb och bostäder, men det är betydligt mer komplext än så. Det som skapar dynamiken i en stad, och gör att den växer ekonomiskt, är inte främst byggnaderna eller gatorna – det är människorna. Det är därför viktigt att bygga en stad där människor kan mötas, utbyta tankar och idéer och ha roligt ihop.
Universitetsholmen – stadsdel med bra mix i Malmö
I Malmö har Universitetsholmen utvecklats till en stadsdel med en mix av studenter, entreprenörer, kultur, butiker, näringsliv och bostäder. Platsen är faktiskt en konstgjord ö på gammal hamnområdesmark, skapad genom landutfyllnad på 1800-talet.
Startskottet för den nya stadsdelen var bygget av det som då först skulle heta Malmö Högskola (idag Malmö Universitet) på 1990-talet. Sedan dess har en rad profilbyggnader som Nya Hovrätten, Malmö Live, STUDIO och kontorshusen Epic och Aqua tagit plats. Bara tvärs över kanalen ligger Oas.
Citadellsstaden, som är den nyare delen av Universitetsholmen, knyter nu ihop Malmö centrum, Västra hamnen och Ribersborg. Där kontorshuset Oas ligger gick en gång den så kallade Sillabanan, en järnvägslinje som sträckte sig cirka fyra kilometer från Malmö C till Limhamn. Banan byggdes 1898 för att frakta kalk, lera och cement, men vagnarna lastades även med stora mängder sill i Limhamn – därav namnet Sillabanan.
På Oas innegård kan du se var den gamla järnvägen gick. Rälsen ligger kvar, men fungerar idag som rabattkant och cykelställ. Ett stycke Malmöhistoria som lever vidare i ny skepnad.
Gårda – med Nordens högsta arbetsplats
I Göteborg är den gamla arbetarstadsdelen Gårda ett spännande exempel på hur en stad kan utvecklas. Med sin historia har området en egen stark identitet.
Här finns flera fabriker och industribyggnader kvar, liksom några av de för Göteborg så karakteristiska landshövdingehusen, som kännetecknas av att den nedre våningen är av sten och de övre av trä. Av fabrikerna är bland annat Hästskosömfabriken och Remfabriken bevarade som byggnadsminnen.
Dagens Gårda kan sägas vara porten till Göteborg med flera nya höga hus som landmärken och destinationer. Hösten 2022 välkomnas de första hyresgästerna till Citygate, Nordens högsta kontorshus. Ett bra exempel på hur vi som fastighetsägare rent praktiskt kan bidra till stadsutveckling är att Skanska i samarbete med Västtrafik är med och finansierar en helt ny busslinje till Gårda.
Hammarby Sjöstad – sju byggnader med egen karaktär
I Stockholm började på mitten av 1990-talet det som en gång var ett gammalt hamnområde förvandlas till en attraktiv stadsdel för både bostäder och arbetsplatser. Hammarby sjöstad har blivit omtalad som ett lyckat stadsbyggnadsprojekt.
Sthlm New Creative Business Spaces ligger en kort promenad från Skanstull och Gullmarsplan, på kajen vid Hammarby kanal. Här har Skanska frigjort plats för bostäder och kontor genom att gräva ner en bussdepå, och även skapat en helt ny kaj. Här har Skanska hittills utvecklat fem hus, Sthlm 01, Sthlm 02 Studion, Sthlm 03, Sthlm 04 och Sthlm Seaside.
– Platsen är ju väldigt speciell. Vi har tvärbanan som landar precis utanför dörren, vi har fjärrvärmeverk och en betongindustri precis bakom oss. Vi blev väldigt fascinerade av den råa industriella miljön och vi har försökt hitta ett hus som kan landa stadigt och tryggt och ta plats här, Ylva K Rosvall på Varg Arkitekter som ritat Sthlm 02 Studion.
Foto: Hanna Franzén/FotoFranzén/Boverket , Fredrik Bengtsson, Samuel Unéus, m.fl. Uppdaterad: 2025-03-14
Populära artiklar
