De har knäckt koden till framgångsrik företagskultur

Företagskultur. Alla inser att det är avgörande, men betydligt färre kan förklara hur det fungerar.

De som lyckats har en formulerad strategi och som hittar länken mellan attityd och filosofi. Med andra ord, de som aktivt designar sin företagskultur. Ett arbete som ständigt pågår.

Länk? Filosofi?
Lugn, det är inte så teoretiskt som det låter. Förenklat handlar det om att förvandla sina värdeord till beteenden.

– Hitta länken mellan attityden eller filosofin, och vilka beteenden som driver dem.

– Är filosofin att ni ska bygga teamkänsla, ska ni ha en struktur och kultur som belönar team och beteenden som bygger team – och inte bara belöna individuellt. Det sistnämnda kan snarare skapa intern konkurrens och tävlan (det är en annan kultur). Har ni en struktur som belönar nedlagd tid och tillgänglighet men säger i era värderingar att innovation är viktigt – då blir det också fel eftersom innovation inte har något med tillgänglighet att göra, säger organisationsutvecklaren Linus Jonkman.

Vi har intervjuat tre hyresgäster i Skanskas kontorshus som lyckas med just detta och mer därtill. Lär känna Metso, Castra och Westander – tre mästare på företagskultur.

1) Metso ska vara öppet och ärligt
2) Castra är Sveriges bästa arbetsplats
3) Westander har en snäll strategi

Metso ska vara öppet och ärligt:
”För mig visar sig vår kultur i känslan man får i ett rum”

När din kultur fungerar kan effekten låta enkel, rentav poetisk. Som hos Metso:

– Det är det som kollegorna andas. Det som sitter i väggarna och gör oss till något mer.

Den vackra beskrivningen kommer spontant från Ulf Kendrup, vd på Metso Sweden AB. Metso skriver inte poesi, de tillhandahåller teknik, utrustning och tjänster inom ballast- och mineralbearbetning. Ett stort, globalt och “spretigt bolag” bestående av allt från ingenjörer och systemvetare till operatörer.

På papperet ska det vara svårt att skapa en gemensam företagskultur på Metso, men från kontoret i Skanskas hus Hyllie Terrass i Malmö lyckas de ändå – en plats som hjälper till med “kulturen i det lilla”, som Ulf säger.

– Det handlar om hur vi är mot varandra. Att man är respekterad och kan känna arbetsro i en öppen och ärlig miljö där vem som helst kan ge feedback.

– För mig visar sig vår kultur i känslan man får i ett rum eller i ett kundmöte. En positiv känsla av stolthet där alla kan sin roll och sitt jobb och det speglar vad företaget representerar. När det känns äkta, säger han.

Metsos värdeord och filosofi är Vi gör det tillsammans. Vi bygger broar i en öppen och ärlig miljö. När medarbetarna jobbar i små utspridda team, ofta med olika bakgrund från olika länder, blir det extra viktigt att vara öppen för nya idéer. Öppen för att lära sig.

Det kräver en kultur där man delar information och ber om hjälp. En miljö där man är måna om varandra, litar på varandra och förenklar för varandra. Ett beteende som uppmuntras redan vid anställningsintervjuerna.

– Vi uppmuntrar öppenhet med kunskap, att fråga och dela med oss. Det gör att alla olikheter blir en styrka och vi undviker en “vi och dom”-effekt. Det är ett bra sätt att skapa nya idéer och vi har fått feedback i våra medarbetarundersökningar att det fungerar.

– Många säger att man hjälper och delar med sig redan innan någon hinner fråga. Det känns som det sitter i väggarna och medarbetarna ser nyttan i det. En bieffekt är också att det ökar möjligheten att växa inom företaget.

Vill du veta om din företagskultur fungerar? Ett tydligt bevis är att medarbetare stannar länge. På Metso i Sverige är snittet 12 år.

– Jag har jobbat på ett företag där man höll på information och kunskap. Där man trodde det gav makt. Det är en väldig skillnad här. Jag känner att vi hjälper varandra och bryr oss om varandra. Jag har jobbat 13 år på Metso, det längsta jag har varit på någon arbetsplats, säger Ulf.

Att lyckas förvandla värdeorden till beteenden är något som förenar alla tre organisationer vi intervjuat.
En annan viktig gemensam nämnare är The Founder’s blueprint, ett begrepp grundat i forskning på Stanford under 1980-talet. Det handlar om de värderingar och beteenden som en gång grundat företaget. Bryter du mot dessa kommer medarbetare som har rekryterats baserat på grundvärderingarna, att sluta.

Är du duktig på att behålla ett framgångsrikt Founders blueprint är däremot mycket vunnet. Med en snittid på tolv år finns det många kulturbärare på Metso. Ulf Kendrup själv är en.

– Eftersom många medarbetare har chefer som sitter i ett annat land har vi så kallade host managers. Det är en svensk chef som kan ta hand om personalen som har sin chef utomlands. Vi har fyra sådana på kontoret i Malmö. Jag själv är en. Vi fungerar som ett par extra ögon så att medarbetarna blir delaktiga och sedda. Vi fungerar också som kulturbärare.

Castra är Sveriges bästa arbetsplats:
”Vi gör vårt bästa för att vara ett härligt bolag att jobba på.”

– Det är en sak att nå högt, men en annan sak att stanna kvar däruppe. Hur gör vi det? säger Linda Swartling.

Linda är vd Castra Väst på det medarbetarägda IT-konsultbolaget Castra. De har utnämnts till Sveriges bästa arbetsplats av Great Place to Work – två år i rad.

Mikael Hammarin grundade Castra Consulting 2012, med visionen att skapa det bolag han själv ville jobba på. Han ville skapa något nytt i branschen, en känsla av frihet. Jobbet ska inte kretsa kring att fakturera debiterbara timmar.

Tretton år senare lever företagskulturen kvar. Den har utvecklats över tid, men grundkonceptet är detsamma. Founder’s blueprint gäller än.

– Våra medarbetare sitter mycket ute hos kunder så självklart finns det utmaningar när alla sitter utspridda. Men Castra är det personliga bolaget och vi har lyckats hålla kvar det. Närheten och kontakten med våra konsulter, oavsett var dom sitter, är nyckeln. 

– Lönen, och hur mycket eller lite man vill jobba, kan du styra mycket själv. Du får vara med och påverka och bestämma. Vi tvingar inte ut våra medarbetare på uppdrag, frihet är DNA på Castra. Vi har konsulter som varit med i princip från start som är fantastiska kulturbärare, säger Linda Swartling.

Castras kontor ligger 15 våningar upp i Skanskas landmärke Citygate i Göteborg. Det har blivit en viktig pusselbit i företagskulturen. Castras medarbetare tog initiativet till flytten hit och deras önskemål styrde kontorets läge och utformning.

– Det är lätt att känna sig hemlös som konsult, därför är vårt kontor och våra aktiviteter väldigt viktiga. Man ska känna att det här är mitt kontor och vi blir extra glada när våra konsulter tar med sina kundteam in hit. Det är inte helt självklart inom IT-konsultbranschen att det känns och fungerar så.

Inkludering är en av nycklarna. Vi som jobbar på ”insidan” ser oss som en servicefunktion till våra konsulter –  och ett advisory board bestående av konsulter jobbar med frågor som hela tiden utvecklar Castra som bolag och arbetsplats, det vill säga “livet på Castra”. Allt från hur bra Castra jobbar med rekrytering, onboarding och offboarding till konsulternas förväntan och bolagets strategi. Det är inte bara medarbetarna som har medarbetarsamtal för att utvecklas – det går åt andra hållet också.

– Advisory board presenterar förslag för oss i ledningsgruppen som vi sedan kan implementera. Vi har tagit till oss feedback och levlat upp. Det har gjort att vi fått så bra betyg.

De har enskilda avstämningar med konsulterna cirka en gång i månaden, anpassat efter individen. De har forum utöver kontoret för att hålla ihop, som en chatt som går varm med allt från tekniska utmaningar till recept på goda barbecuesåser. Det är en kamratlig anda som gör att “det känns som att man pratar med alla hela tiden.”

Castra har bildat lokala och nationella kompetensgrupper. De har många traditioner och roliga konferenser. Nytta med nöje. De åker utomlands en gång per år. Det kanske inte låter revolutionerande, men vad och hur de väljer att genomföra detta kommer från medarbetarna, inte uppifrån.

– Vi är noga med inkluderande aktiviteter. Vi pratar hela tiden och tröskeln att ställa en fråga är låg. Sådant bygger kultur, att kollegorna har min rygg.

Det personliga bolaget är inte bara ord. Castra har skapat förutsättningar för – och uppmuntrar – beteenden som lever upp till dem.

– Jag är lika ödmjuk som glad över våra utmärkelser. Det är inte en självklarhet att alltid ligga i topp. Vi som jobbar på Castra lever företagskulturen men det är samtidigt inget som går av sig självt. Det börjar med oss som jobbar internt, att hålla fast vid det vi vet att alla gillar. Vi gör vårt bästa för att vara ett härligt bolag att jobba på.

Westander har en snäll strategi:
”Snällhet är ett aktivt förhållningssätt.”

De kallar det för en lönsam snällhetskultur. Johanna Look, byråchef på pr-byrån Westander, vet precis vad det betyder. Under sina 18 år på företaget har hon haft alla tänkbara roller.

– Vi är snälla mot varandra, men vi är inte mesiga eller kravlösa. Vi vill varandra väl och det är en väldigt bra utgångspunkt för återkoppling. Mycket beröm och positiv förstärkning men också konstruktiv återkoppling. Det gör att man utvecklas vilket är viktigt eftersom vår företagskultur präglas av självledarskap och entreprenörsanda, säger hon.

Westanders snällhetskultur handlar också om att de har höga tankar om medarbetarnas förmågor, att de litar på varandra. Det är inte bara ett kul begrepp eller fina ord i en presentation, de har satt snällheten i system. De har skapat en strategi som uppmuntrar beteenden som bygger kulturen. 

Strategin har de samlat i en handbok – 10 skäl att jobba på Westander – som gör den konkret. Varje skäl är ett ord, från “engagemang” till “snällhet”, som de först förklarar och beskriver vad just Westander menar med detta ord.

Och det är här den hemliga ingrediensen kommer in – till varje ord finns ett antal nedskrivna exempel på beteenden som Westander förväntar sig. Vad det innebär i praktiken. Vid ordet “förändring”, till exempel, står det ”Vi ställer ofta dessa tre frågor till varandra: Vad gjorde vi bra? Vad kan vi göra ännu bättre? Vad kan vi göra annorlunda?”.

– Vi menar att snällhet inte är en personlig egenskap, det är ett aktivt förhållningssätt. Det är inget man är, det är något man gör. Hur man väljer att förhålla sig till sina kollegor. Jag har blivit en snällare person i största allmänhet på grund av att jag jobbat på Westander så länge. Jag litar på att folk vill mig väl och gör sitt bästa, att de har goda skäl till sitt beteende. Det synsättet har man nytta av i alla delar av livet, säger Johanna.

Westanders två grundare är kvar i företaget och företagskulturen springer ur deras människosyn. En positiv syn på människor och deras kapacitet, att lita på varandra. Allt fanns inte på plats från början utan har mejslats ut genom åren.

– Vi vill vara långsiktigt lönsamma och vi har märkt att detta är en bra företagskultur för vår typ av verksamhet. Alla får ställa upp på den nu, för det här är vi. Annars finns det andra arbetsplatser, säger Johanna.

Idag sitter kulturen så starkt i väggarna på kontoret att seniorkonsulten och en av skaparna av Westanders snällhetskultur, Birger Lycken, skrivit en bok om det, ”Från gnäll till snäll: hur du vinner på att vilja andra väl”. Från sjuttonde våningen i Skanskas hus Sthlm 01 fortsätter pr-byrån sin mission, att bidra till ett ökat samhällsengagemang

– Vi vill vara en mötesplats för samhällsengagerade. Vi sitter inte ute hos kunder utan de kommer till oss, så vårt kontor är navet och hjärtat. Det är viktigt att både besökare och medarbetare inspireras och trivs här.

Publicerad: 2025-09-18