Visste du att fasaden på ditt kontor påverkar hur din dag blir?
Inte?
Okej, oroa dig inte. Väldigt få känner till det här, det är pinfärsk forskning.
En som vet heter Carina Carlman. Hon är chef för strategisk forsknings- och affärsutveckling inom samhällsbyggnad på det svenska forskningsinstitutet RISE (Research Institutes of Sweden).
– Utseendet på en fasad kan driva stress. Vi kan se och mäta det i hjärnan. Forskningen är i sin linda men det finns nu teknik som gör att vi kan se hur hjärnan reagerar på olika visuella intryck och gestaltningar i vår miljö och design.
Faktum är att hela din resväg till jobbet påverkar hur du mår. Hur miljön du passerar är designad. Det här kan låta mystiskt för den oinvigde. Det gör det inte för Carina Carlman och Isabell Sjövall som leder International Centre for NeuroArchitecture & NeuroDesign – ett nytt och unikt samarbete mellan Institute of Behavioural Neuroscience vid University College London (UCL) och RISE Research Institutes of Sweden.
– Vi kan också se hur stress från negativ gestaltning och visuella intryck kan bidra till inflammation i hjärnan vilket påverkar immunförsvaret och ökar risken för följdsjukdomar som allergi. Forskningen har börjat titta på det här nu, det är ny och unik kunskap som kommer att få stora effekter på allt från hur vi designar vår arbetsmiljö till hur vi planerar våra städer, säger Carina.
Utseendet på en fasad kan driva stress. Vi kan se och mäta det i hjärnan.
Först i världen med neuroarkitektur och neurodesign
– Vi är först i världen med det här och får nya insikter varje dag. Genom att förstå hur hjärnan reagerar på byggd miljö kan vi anpassa våra livsmiljöer så att de stödjer hälsa, men vi kan också utforma dem utifrån vad vi vill uppnå, som till exempel läkning, kreativitet eller lugn.
Hjärnforskningen ger oss svar som ligger bortom trender och det vi är medvetna om själva.
– Det är ett viktigt komplement till dagens kunskap och öppnar dörrar för nya innovativa lösningar i olika skalor. Det här blir också väldigt viktigt och intressant när det gäller våra skolor, där vi pratar väldigt lite om neurodesign utan nöjer oss med saker som “lägre ljudvolym”, säger Carina.
Isabelle Sjövall och Carina Carlmans forskning kommer att bevisa saker vi redan vet, men också lägga krokben för gamla sanningar. En sanning som står stadigt är att naturen är bra för människor. Vill du att kontoret ska kännas som en oas – så gör det till en oas.
Studier har följt personer genom hela livet och sett att hjärnans konstitution påverkas av vilken miljö vi befinner oss i.
Ingen savann på Stureplan
Forskningen visar nämligen att människor som bor i storstäder generellt sett mår sämre än människor som bor närmare naturen.
– Har du växt upp nära naturen har du dessutom fyllt på ett slags bankkonto med motståndskraft mot stress, jämfört med om du växt upp i en mer urban miljö. Du kan jämföra det med självkänsla. Har du byggt upp den under din uppväxt, fungerar den som ett mentalt skydd genom hela livet. säger Isabelle Sjövall.
Isabelle är neurodesigner och hjärnforskare på Institute of Behavioural Neuroscience vid University College London (UCL). Hon har drivit projekt inom arkitektur och design i över 20 år och har bland annat optimerat fastigheter till ett värde över 10 miljarder kronor.
Hon fortsätter:
– Tidigare studier har följt personer genom hela livet och sett att hjärnans konstitution påverkas av vilken miljö vi befinner oss i. Har du växt upp med mycket grönska påverkar det din mentala hälsa genom hela livet.
– Vi kan inte bygga en savann på Stureplan … eller, det kanske vore en bra idé, skrattar Carina Carlman och tillägger:
– Vår forskning kommer att kunna bidra till beslutsunderlag som bygger på vetenskaplig grund, där vi hoppas kunna öka medvetandet kring hur arkitektur och design påverkar oss.
Vi jobbar med många små förändringar. Tillsammans leder de till en stor skillnad.
Nu ska vi designa för kreativitet
På UCL i London utför Isabelle Sjövall och hennes forskarteam just nu flera experiment om hur kreativiteten påverkas av den kontors- eller skolmiljö du befinner dig i.
Enligt Isabelle finns det ingen forskning som säger att du mår bättre på jobbet när du presterar bättre – men däremot gäller det omvända: mår du dåligt kan det påverka prestationen negativt. I det moderna arbetslivet är kreativitet mer eller mindre synonymt med prestation – det har blivit en förutsättning i de flesta yrken.
– Vi jobbar med många små förändringar. Tillsammans leder de till en stor skillnad. Vi har byggt olika rum där försökspersonerna får utföra olika kognitiva uppgifter. Vi byter ut material i rummen, som till exempel mer eller mindre trä, ändrar färger och färgskalor, experimenterar med naturmotiv och naturinslag. Det är små, smarta och medvetna val.
– Allt mäts med en helt ny metod vi utvecklar, där ny teknik mäter saker som biomarkörer och hjärnans aktivitet. Samtidigt gör vi förstås också mer subjektiv mätning, som till exempel intervjuer. Vi ska snart börja analysera resultaten, säger Isabelle.
Människor är komplexa varelser. Många små saker i kombination påverkar vårt mående, både mentalt och fysiskt. Men det behövs mer än trevliga kollegor och psykologisk trygghet för att vi ska känna “puh, vad skönt att komma till kontoret och få lite lugn och ro”. Det handlar också om den faktiska designen.
Och inom en snar framtid kan Isabelle Sjövall och Carina Carlmans forskning ge oss insikter som inte bara får oss att trivas och må bättre på jobbet – utan också förbättra folkhälsan.
Foto: Jenny Hammar Publicerad: 2025-02-17
NeuroArkitektur & NeuroDesign
- för mänsklig, ekologisk och ekonomisk hållbarhet
RISE och UCL etablerar världens första Internationella Center för NeuroArkitektur & NeuroDesign i samverkan med näringsliv och världsledande forskare. Neurovetenskap och AI integreras med arkitektur och design. Syftet är att driva en global förändring mot miljöer som inte bara är hållbara utan också optimerar mänsklig potential, livskvalitet och välbefinnande.
Populära artiklar
