Det har landat ett kontor från rymden i Sharjah i Förenade Arabemiraten.
Det går nästan inte att beskriva energi- och avfallsföretaget Bee’ahs nya huvudkontor på ett annat sätt. Zaha Hadid Architects har nämligen byggt ett AI-drivet kontor som på de flesta tänkbara sätt symboliserar framtidens smarta byggnad.
Och ja, det ser ut som ett stort rymdskepp.
Under uppbyggnaden kunde man se medarbetare jogga in genom dörrarna för att testa hur robust husets ansiktsigenkänning var.
Varje medarbetare har också en egen AI-assistent de kan prata med via närmaste högtalare: “Boka ett rum är du snäll”, “ja, cappucino vill jag ha … eller förresten, en veckas semester tack”.
Huset är hållbart. Det drivs av solceller och lagrar överbliven energi i batteripack från Tesla.
En del byggnader är för smarta, andra för dumma.
Bee’ahs kontor är inte representativt för var vi befinner oss när det kommer till smarta byggnader idag. Allt de gör är inte heller helt relevant eller viktigt just nu.
Men det är en vision – och en inspiration – om vad som är möjligt att göra med teknik idag.
– En del byggnader är för smarta, andra för dumma. Det viktigaste just nu är att göra de dummaste lite smartare. Det går att göra mycket med befintlig teknisk installation. Det finns teknik som inte är uppkopplad, men som går att koppla upp, säger Christoffer Börjesson, vd för Newsec Digital Accelerator.
Det är alltså inte en åtta våningar hög AI-barista som är tjusningen med en smart byggnad. Enligt Christoffer handlar det istället om insikter. Smarta byggnader kan i första hand ge oss ny och bättre data presenterad på ett tillgängligt sätt. Det leder till insikter som sparar energi och hjälper oss att använda våra byggnader mer effektivt och hållbart.
– Högupplöst data är som att lyssna på musik. Du ser rytmer. Så är data om energi också. Maskinell teknik kan lära sig att se rytmerna själva. De kan själva se mönster på till exempel vattenläckage eller saker som stör ut och skicka larm innan det händer. Det leder till mer proaktiv förvaltning.
– Men det handlar inte om att digitalisera för sakens skull. Tänk inte “ska vi ha en smart hiss?” utan tänk mer utifrån ett utfall, utifrån de förmågor och effekter du kan få och vad dessa ger. Kanske får du bättre energikostnader och bättre luft? Kanske blir byggnaden enklare att förvalta och du kan sälja andra typer av tjänster, som mobilitet och laddning av elfordon. Fundera på vad du kan få utöver en byggnad med en viss certifiering, säger han.
Stor omställning med hög effekt
– Smarta byggnader är grunden för mig, säger Ida Granqvist, portföljchef på Skanska Fastigheter.
Precis som Christoffer Börjesson ser Ida Granqvist att smarta byggnader har väldigt många möjligheter och att det är viktigt att börja på rätt sätt.
– Börja från kärnan och utgå från det hållbara och energieffektiva. Var långsiktig, säger hon.
Det är samtidigt inte hållbart att digitalisera allt. Man måste koppla rätt saker på rätt sätt.
Hon ser också hur bättre insikter om hur vi använder våra hus kan göra stor skillnad. Kan vi dela kontor och arbetsplatser? Smarta accessystem kan göra att man slipper nycklar och taggar. Larm och driftlarm kan styra och analysera sig själva precis som inom processindustrin.
– Sensorer är så mycket mer avancerade idag och kan till exempel styra baserat på närvaro. Det går att koppla upp nästan allting.
– Men det är samtidigt inte hållbart att digitalisera allt. Man måste koppla rätt saker på rätt sätt. Det är en stor omsättning av fastigheter i branschen och vi saknar en gemensam mall för detta. Vi saknar system som enkelt går att interagera med varandra. Vi måste hitta en gemensam kommersiell lösning så vi inte behöver programmera om huset. Jämför med mobilladdare, det ska bara vara ett klick. Det är det inte idag. Samtidigt måste data- och it-säkerheten vara hög.
Så blir arbetet med smarta byggnader lönsamt
Regulatoriska krav kommer att skynda på utvecklingen framöver, tror Christoffer Börjesson. Det behöver helt enkelt komma ut mer information ur fastigheterna. Krav på energi, klimatanpassning och funktion.
– Det är också viktigt att se smarta byggnader som något man applicerar i volym och storlek, inte bara i enskilda byggnader. Får du många smarta byggnader att jobba tillsammans blir investeringen bättre, säger han.
Han ser också hur de insikter vi får ut idag allt oftare kommer att ersättas av kraftfullare digital teknik, som digitala platsbesök och digitala tvillingar. En digital tvilling är en virtuell replika av något fysiskt och tekniken används redan idag.
Du kan bland annat ha en digital tvilling av en person (till exempel en patient), av en plats (till exempel en byggnad) eller en sak (till exempel en bil). Tekniken låter dig föra en dialog med den data som den digitala tvillingen samlar in. Du kan sedan (med hjälp av AI) interaktivt lära dig om din byggnad i realtid. Den viktiga skillnaden mellan en digital tvilling och en traditionell simulering är att du kan “föra en dialog” med tvillingen. Du kan hela tiden tillföra och få data som påverkar resultatet. Det blir som ett genrep inför den fysiska framtiden.
Människor är ganska enkla, när vi får det visualiserat på ett bättre sätt kan vi lättare ta rätt beslut.
– Det handlar inte om grafer utan en byggnadsmodell du kan titta på. Du får insikter du lättare kan förstå och ta till dig. Människor är ganska enkla, när vi får det visualiserat på ett bättre sätt kan vi lättare ta rätt beslut.
Khaled Al-Huraimel, vd på Bee’ah, säger till Wired magazine att “de har identifierat hundratals exempel på hur framtidens kontor kommer att fungera”
Han tillägger att AI-tekniken inte finns där för att “vara häftig”.
“Vi tittar inte på flådiga AI-lösningar för sakens skull. De måste förbättra vårt jobb. Tekniken måste fungera för framtidens kontor och leda till gladare och mer produktiva medarbetare.”
Illustration: Rebecka Häggblom Publicerad: 2024-10-23
Populära artiklar
