HÅLLBARHET

Framtidens transporter kräver många hjärnor

Contact image Robert Långström Robert Långström
Hur vill du leva i din stad i framtiden? Hur ska vi samsas med allt fler transporter och en snabbt växande e-handel? Det är inte tekniken som är svaret, det handlar om vår förmåga att samarbeta.

1637 ruskade den franske matematikern Pierre de Fermat på sitt långa stripiga hår och skrev ner en kort ekvation i marginalen i sin lärobok.

 

Lösningen fick dock inte plats, och den till synes enkla ekvationen förvandlades till matematikvärldens mest kända och svårlösta mysterium.

 

Det tog 357 år innan amerikanen Andrew Wiles lyckades lösa Fermats gåta 1994.

Men det handlade inte om en snilleblixt hemma på kammaren. Han gjorde det med hjälp av 13 andra matematikers forskning, genom ständig dialog och samarbete med dem som egentligen var hans konkurrenter.

Moderna problem kräver många hjärnor och många händer. Ensam är inte stark – samarbeten når längre. Håll dina vänner nära, men dina konkurrenter närmare.

På samma sätt löser vi utmaningen med våra vägtransporter, logistik och städer. Det är så vi hittar de riktigt hållbara lösningarna – de som är bra för affären, samhället och klimatet på samma gång.


Vi gör det inte genom att någon pekar med hela handen eller uppfinner en ny glittrande produkt. Vi gör det genom att hela logistikkedjan sätter sig ner tillsammans.
Genom ständig dialog och samarbete.
Vi har bara inte 357 år på oss.

Vi har en tendens att fastna för det spektakulära, som att ha luften full av drönare.
Johan Hedve, Skanska Fastigheter.

Unika samarbeten för framtidens transporter

 

–  Det handlar om att samla olika företag, professioner och människor. När representanter från hela kedjan möts och delar idéer blir det väldigt dynamiskt och stimulerande. När två aktörer från varsin ände av logistikkedjan sitter i samma rum kan insikten snabbt bli att ‘ert olösliga problem kan ju vi lösa’.

Orden kommer från Johan Hedve. Han är affärsutvecklare på Skanska Fastigheter i Göteborg och en del av ett Skanska-team som jobbar med just dessa frågor.

Han sitter med i flera projekt runtom i Sverige med syfte att utveckla nya lösningar för mer hållbara transporter och städer. Som
DENSE-projektet i Stockholm, som tittar på innovationer inom last mile, och Helsingborgsdeklarationen som har som uppgift att accelerera den gröna omställningen av logistikkedjan.

– Med alla runt bordet får vi med alla aspekter. Vad säger varuägarnas kunder, vad prioriterar de i leveranserna? Hur resonerar våra hyresgästers kunder?

– Det har gjorts många spaningar om framtiden genom åren och vi har en tendens att fastna för det spektakulära, som att ha luften full av drönare. Men ofta är lösningen inte så avancerad. Det är inte tekniken som är svaret, det handlar om vår förmåga att samarbeta. Rätt tanke och rätt partner, säger Johan.

Från jord till bord till jord igen – cirkularitet är ett måste


Har du en skål med bananer hemma? Antagligen. När du läser det här har du förmodligen ätit nästan 100 stycken sedan januari.
Sverige är det land
som konsumerar mest bananer per person, av alla länder där bananer inte odlas.

Alla kommer de in via Helsingborg. Utan undantag. I Helsingborg finns Sveriges näst största containerhamn och Sveriges hub för frukt och grönsaker. Skanska har bland annat byggt Greenhouse, en 44 000 kvadratmeter stor anläggning för ett nytt livsmedels- och logistikcenter åt livsmedelsföretaget Greenfood i Långeberga i Helsingborg. Bredvid det ligger Everfresh:s och ICA:s anläggningar.

Mängden frukt och grönsaker på fyra hektar är så stor att, som Johan Hedve säger, “du undrar om någon inte råkat skriva en nolla för mycket.”


Jan Magnusson är affärsutvecklare inom logistik och e-handel på Helsingborgs kommun, och ansvarig för Helsingborgsdeklarationen.

Vi måste prata med hela kedjan, från jord till bord och tillbaka till jord. Supply chain är inte rak längre, cirkularitetstänket måste in. De som inte jobbar med frågan och inte försöker, riskerar att vara helt irrelevanta om fem år.

Som  kommun kan vi vara affärsmässigt neutrala och bjuda in konkurrenter till samma bord. Ingen kan ta kostnaderna för omställningen ensam, vi måste hitta skärningspunkter samtidigt som vi behåller affären i lösningarna. Det är en förutsättning för långsiktighet. Helsingborgsdeklarationen utgår från näringslivsavdelningen inom kommunen och inte från miljöavdelningen, säger han.

Vi måste försöka sluta tänka att ´det där går aldrig´.
Jan Magnusson, Business Helsingborg.

Samarbeten är nyckeln


Ett exempel: efter ett möte investerade Öresundskraft och Greenfood i solceller på Greenhouse stora tak och idag kan de producera el tillsammans.

Ett annat exempel: det familjeägda åkeriet Falkenklev logistik i Skåne ville investera i elfordon, vilket är väldigt dyrt. Lösningen blev ett samarbete med DHL. DHL hjälper Falkenklev logistik med investeringen i utbyte mot att de kan paketera sin egen logistikkedja som garanterat hållbar. De hjälper klimatet och är kostnadseffektivt. I förlängningen håller de sig relevanta när reglerna kräver – och kunderna förväntar sig – helt transparenta och hållbara leveranser.

Om varje aktör i kedjan vänder sig uppströms och säger “nu måste du hjälpa mig med mina hållbarhetsmål” och sedan vänder sig nedåt och säger “nu kan jag hjälpa dig med dina mål” – då händer det väldigt mycket, enligt Jan Magnusson.

– Vi måste försöka sluta tänka att “det där går aldrig”. På Falkenklev logistik är de drivna och duktiga på att samarbeta. När vd:n Victor Falkenklev fick frågan om hur de vågar investera så stort svarade han kort och gott “för mina barn”. Det var självklart för honom.

Framtidsglasögon ger en skarpare stadsbild


Sex timmars körning norrut, på Lindholmens Science Parks Stockholmskontor, sitter Josephine Darlington och Karin Svensson på ASTER (Alliance for Sustainable E-commerce).

Aster är ett innovationsprogram finansierat av Vinnova och Energimyndigheten med syfte att skapa en effektiv, hållbar och konkurrenskraftig e-handel. Det består av projektledare och forskare som samarbetar med 110 partners – till exempel handlare, transportörer, akademi, städer och kommuner – i olika former av initiativ.
I september 2024 startade projektet DENSE, med fokus på last mile-leveranser.


– När vi bygger tätare städer, samtidigt som e-handeln ökar, behöver vi effektivisera logistikkedjorna så mycket som möjligt. Det handlar om vilket samhälle vi vill bo i. Om livskvalitet. E-handeln har vuxit väldigt mycket på kort tid och har inneburit ett enormt inflöde av transporter som ska samsas med andra kvaliteter på gatorna, säger Karin Svensson, Projektledare för DENSE.

– Stadsutvecklingen ligger av naturen alltid lite efter samtiden. Världen förändras snabbare än de fysiska strukturerna. Men det sker hela tiden en förskjutning i den fysiska miljön och då är det viktigt att ha framtidsglasögonen på sig och leta lösningar tillsammans, samtidigt som man får ha lite tålamod med infrastruktur. Där kan vi vara ett stöd, säger hon.

Det är inte alla länder i världen som har en sådan möjlighet med staten i ryggen.
Josephine Darlington, ASTER.

Målet: En pilotstudie under 2025

 

Precis som med Helsingborgsdeklarationen är det viktigt att det finns en affär i ett hållbart logistiksystem. Det finns många tester och projekt runtom i världens städer som slutat fungera så fort stödpengarna från staten har tagit slut.

– Vi har en bred skara aktörer med i ASTER och i DENSE-projektet med mandat att testa nytt. Det är jätteviktigt att våga innovera ihop då ingen ensam sitter på lösningen. Att förstå varandra och utveckla tillsammans utifrån hur vi vill leva i framtiden, och hur vi tar oss dit.

 

– Det är inte alla länder i världen som har en sådan möjlighet med staten i ryggen som stöttar olika former av innovationsinitiativ, såsom vi har med ASTER, säger Josephine Darlington, Programansvarig, ASTER.

Det är en komplex fråga som handlar om mer än att till exempel samlasta och samköra transporter.
Med den växande e-handeln kommer också nya flöden och nya utmaningar, som cirkularitet där hållbara emballage ska snurra i systemet.
Inom last-mile-leveranser är det också många aktörer på samma arena och yta – och konsumenterna förväntar sig få leveranser snabbt. Det gäller att hitta en balans mellan affär och regelverk.


– Vi vet inte vad de bästa lösningarna är. Det finns inget universellt svar än. Men alla som medverkar i DENSE ser utmaningarna, är engagerade och måna om att prata med varandra. Målet är att undersöka förutsättningar för ett vidare steg – kanske i en systemdemonstrator eller pilot, säger Karin.

Logistik – en viktig del för fastighetsutvecklingen


När Skanska Fastigheter ger sig in i initiativ som DENSE och Helsingborgsdeklarationen, är det just för att putsa de där framtidsglasögonen.

 

– Vi vill vara med där det händer och förstå alla inblandade aktörer, så att vi kan skapa fastigheter som stöttar utvecklingen, säger Johan Hedve. 

 

Det kan vara allt från en logistikanläggning som integreras inne i staden dit lastbilar kommer på natten och last mile-transporter körs ut på dagen – till batteriparker som gör det möjligt att spara energi. Lösningar som behöver möjliggöras i detaljplanerna.

– Kanske ska framtidens kontorshus ha distributionscentraler i bottenvåningen istället för garage? Eller så blir insikten att logistikbolagen inte har något behov av en central mitt i stan, ja då tar vi bort det från framtidsplanen. Det är svårt att förutsäga och vi har en bättre chans om vi befinner oss i den här kontexten. Det är viktigt för oss att förstå.

Illustration: Alina Lindgårdh Foto: Erika Weiland, Samuel Unéus, Joakim Lloyd Raboff. Publicerad: 2024-11-22

OM DENSE

 

Dense är en del av ASTER-initiativet (Alliance for Sustainable E-commerce), som fokuserar på att göra e-handeln i Sverige mer hållbar.

I Dense samarbetar Bring Courier & Express, NREP, PostNord, Schött & Partners, Skanska Fastigheter Göteborg, Skanska Komersiell Utveckling Norden, Stockholms kommun, Stockholms universitet, Apoteket, och Adlibris för att minska e-handelns klimatpåverkan, särskilt inom tätbebyggda städer och det som kallas "last mile"-leveranser – den sista delen av varans resa från distributionscentret till kunden. 

Målet är att minska transportflöden, förbättra cirkularitet och uppnå långsiktig hållbarhet inom e-handelns logistik genom innovation och samarbete. De planerar att genomföra en pilotstudie under 2025.