Hållbar innovation minskar klimatavtrycket från nya kontor

Kungsholmen i Stockholm. Tio meter från Sveriges mest trafikerade väg. Där, i en liten grön oas, reser sig snart Olivin – ett elva våningar högt kontorshus, döpt efter den mörkgröna mineralen.

Det är lätt att se problemen, men mycket intressantare att se möjligheterna. Varför inte låta bygga framtidens hållbara kontor där det behövs som mest?

Olivin blir en plats där en hel del material har ett förflutet. En byggnad där varje kvadratmeter ska kunna stå med ryggen rak om moder jord kliver in genom entrén.

– I ett spetsprojekt som Olivin räcker det inte att fokusera på de stora åtgärderna. Vi måste hitta lösningar i varje detalj, med inställningen att varje aktivt beslut vi tar påverkar vårt CO2-avtryck, säger Skanskas projektchef Maria Hellman.

Klassisk röd tegelsten får nytt liv på Tegelholmen

Byggnader står för cirka 40 procent av energianvändningen i Sverige och över 20 procent av växthusgasutsläppen. Skanska har som mål att uppnå netto noll koldioxidekvivalenter i värdekedjan till 2045 – och projekten ska vara klimatneutrala 2037.

Och ska 23 svenska städer nå klimatneutralitet till 2030 – vilket de lovat genom Viable Cities Klimatkontrakt – måste hela branschen tänka nytt.

Så, till exempel, när den klassiska herrekiperingsaffären Holmens herr på Kilsgatan i Göteborg revs, gjordes det med omsorg. Varje röd tegelsten demonterades med en gripklo och lades i en korg, som en jätte som varsamt plockar äpplen.

Dessutom återbrukas fönsterpartier, stora fasadplåtar, trappräcken, kalkstensplattor, undertaksplattor och ledbelysning i det nya kontoret Tegelholmen.

– Men den stora åtgärden var fasadteglet som företaget Bruksspecialisten köpte av oss, rengjordes och kvalitetssäkrade. Det kommer vi sedan att köpa tillbaka, säger Matilda Moberg, projektutvecklingschef på Skanska Fastigheter Göteborg.

Utmanade leverantörerna

Kontorshuset Olivin siktar på LEED Platinum och NollCO2 – certifieringar som kräver att hela byggnadens livscykelsutsläpp redovisas och balanseras till nettonoll.

Stommen har resurseffektiviserats och består av betong med lägre klimatavtryck. Vissa delar av den har också bytts ut mot korslimmat trä. Den planerade klinkerfasaden har ersatts av en plåtfasad som delvis består av återvunnen zink, och ventilationskanalerna i huset är tillverkade av 75 procent återvunnen plåt.

– När det kommer till återbruk är den stora utmaningen att hitta tillräckliga kvantiteter av material, särskilt till ett så omfattande projekt som Olivin. För att lyckas måste man börja planera tidigt och samarbeta med andra aktörer, säger Maria Hellman.

Inför Olivin utmanade Skanska sina underentreprenörer och leverantörer redan i anbudsfasen. "Vad kan ni bidra med för att minska husets klimatavtryck?"

Återbrukslösningarna växte sedan fram i dialog. Allt från återbrukade mattor, innerdörrar och håldäcksbjälklag till överblivna canalisskenor från ett sjukhus.

– Det är viktigt att våga utmana och ställa krav, annars händer det ingenting, säger Maria.

Innovativt återbruk och förkolnad japansk fasad

Det började med en fråga från Ikano Bostad. De skulle riva ett kontorshus i Lund som bara var 35 år gammalt. Kan någon återbruka stommen?

Svaret blev nej. Från alla. Förutom från Anders Edvardsson. Klimat- och hållbarhetschef på Skanska Hus Syd.

– Jag kände "Yes" när samtalet kom. Vi har ju återbrukat mycket tidigare, som tegel och undertaksplattor, men tunga stommaterial ligger på en helt annan svårighetsnivå. Här fick vi en unik chans att testa och lära oss något helt nytt, säger han.

Tillsammans med rivningsentreprenören Daco och stommontören Starka Betong byggde de runt problemet. Bokstavligt talat.

De skalade bort taket från det sju våningar höga huset. Plockade ut golvet från den näst högsta våningen. Säkrade materialet med lyftkran. Sågade till exakt rätt längder.

– Vi fick ner runt 350 kvadratmeter vilket motsvarar 21 ton sparad koldioxid.

Betongen lever nu vidare i Boverkets nya huvudkontor i Karlskrona. Ett hus certifierat enligt NollCO2, Well Platinum och Breeam Excellent, som uppfyller Energiklass A.

Nämnde vi förresten att fasaden är bränd? Den är byggd enligt Shou Sugi Ban, en japansk teknik sedan 700-talet som bränner träet tills ytan får ett förkolnat lager.

Kolskiktet fungerar som naturligt skydd mot regn, röta, insekter och brand. Kontorshuset har halverat klimatpåverkan jämfört med traditionella metoder. 

– Vi behöver utmana gamla arbetssätt och testa nya vägar, och många gånger kräver det att vi samarbetar med branschkollegor, säger han och påpekar insatsen var ett lagarbete mellan Skanska, Ikano Bostad, rivningsentreprenören Daco, stommontören Starka Betong och konstruktören Structor.

– I vanliga fall skulle man ju aldrig diskutera pengar inom konkurrerande verksamhet, men när det handlar om hållbarhet är det öppna kort, dialog och samverkan, säger Anders.

Publicerad: 2025-12-10