Bee-Go – ett initiativ som ger naturen en chans

En gammal bensinstation förvandlas till surrande ängsmark. Betongfundament i en kaj får håligheter där svalor trivs. En kungsfiskare – en av Sveriges mest sällsynta fåglar – dyker plötsligt upp i en dagvattendamm mitt i ett industriområde.

Det här är inte bilder från ett utopiskt projekt. Det är verkligheten när några av Sveriges största företag tar sig an en av vår tids mest akuta utmaningar: biologisk mångfald.

I februari 2025 samlades 175 personer i Göteborgs stadsmuseum. Salen hade plats för 150, men folk stod längs väggarna.
De var där för “Handslaget för biologisk mångfald och ekosystemtjänster”. Tråkigt namn, men roligt resultat. 

Göteborgs Stad (inklusive elva bolag och förvaltningar samt Framtiden-koncernen), AstraZeneca, Skanska, Vectura fastigheter och Volvo Cars skrev under något med potential att bli världsunikt. Genom handslaget åtar de sig att öka kunskap om – och handlingskraft för – en hållbar utveckling i Göteborgsregionen.

Göteborgs centrum för globala biodiversitetsstudier, GGBC, koordinerar Handslaget. Viktor Elliot, forskare inom hållbar finans och lektor i företagsekonomi på Handelshögskolan, har varit med och utvecklat initiativet:

– Det var en otroligt härlig dag. De medverkande vill verkligen göra, inte bara vara duktiga och få en klapp på axeln. Det är min känsla att det finns en vilja och ett engagemang. Det känns otroligt häftigt, säger han.

Och det blir häftigare. I september 2025 hade 26 bolag och organisationer skrivit under handslaget, som nu går under namnet Bee-Go. Och fler ansluter för varje månad som går.

Flygplanet vi sitter i tappar sina skruvar

Biologen Paul Ehrlich myntade en klassisk metafor inom biologisk mångfald. Vår planets ekosystem är ett flygplan och varje art är en skruv. Vi sitter i planet med skruvmejslar och lossar skruv efter skruv. Vissa från en stol, andra från en vinge.

Vi kan flyga vidare ett tag till, men till slut lossnar skruven som får planet att krascha.

Vi måste sluta skruva. Och vi måste fånga upp de skruvar som faller genom skyn och återigen fästa dem i flygplanets chassi.

Och snart måste företag också kunna visa att de fångar skruvar. Från och med 1 januari 2026 måste alla företag följa upp och rapportera sin påverkan på biologisk mångfald. Bee-Go är ett sätt att närma sig denna utmaning.

Johan Hedve är affärsutvecklare på Skanska Fastigheter med särskilt fokus på hållbar stadsutveckling, innovativa samarbeten och marknadsdialog.
Och så är han rätt nyfiken. En nyfikenhet som bland annat ledde till Greenfood Greenhouse i Helsingborg.

– Alla är överens om att vi måste skapa förutsättningar för biologisk mångfald i städer, och skapa mer grönska rent generellt. Vi gjorde inte detta genom att slumpmässigt köpa träd, vi köpte rätt typ av träd på rätt plats med rätt förberedelser. Vi behöver ha långsiktiga lösningar baserade på vetenskap. Vi ska ha glädje av det om 100 år, säger Johan och tillägger:

– Biologisk mångfald tar tid. Det är en utmaning för kvartalsekonomin.

Ängsblommor istället för asfalt

Historiskt har det sett ut ungefär så här: Ett stort logistikområde byggs. Lite gräsmatta planteras. Några buskar. Klart.

Men vid Greenfoods anläggning Greenhouse i Helsingborg vände de på myntet. Anläggningen ligger i framkant när det gäller teknik och hållbarhet, med bland annat fyra hektar med solceller på taket.
Resultatet är ett eget ekosystem där en toppmodern livsmedelsproduktion samspelar med framtidens logistik.

Istället för gräsmattor planterade de träd, buskar och ängsblommor utanför byggnaden. Där spirar det av liv.

Det var när Anna Klenell, hållbarhetschef på Greenfood Fresh Produce, krokade arm med Johan som de planerade fem arterna i stället blev femtio – alla utvalda för att gynna den biologiska mångfalden i området.

– Vi har skapat en liten oas för växter och djur i anslutning till Greenhouse. För mig blir det en symbol för hela vårt hållbarhetsarbete som också jackar in i vårt erbjudande. Utan biologisk mångfald har vi egentligen ingen affär, och därför känns det väldigt bra att bidra med det vi kan, säger Anna.

Greenhouse utnämndes till "Årets Logistiketablering 2023" och ja, det är här kungsfiskaren dök upp i oasens damm. Ett knubbigt hopp om framtiden.

– Naturen är fruktansvärt bra på att återanpassa sig. Det behövs ingen raketforskning, bara naturen får chansen, säger Viktor Elliot.

Grön miljö ökar värdet

– Det kan låta kumbaya men det är egentligen rent affärsmässigt. Är vi tidiga nu och lär oss och förstår – då är vi redo när marknaden tar fart, säger Viktor Elliot.

Ett exempel är innovationscentret Nast i Torslanda, Volvo Cars gamla huvudkontor. Målet var 10 procent högre biologisk mångfald än när bygget började.
Ambitionen och resultatet gav mersmak och väckte tanken om Bee-Go. Med första etappen klar ser det ut som att de kommer att kunna leverera på målet, utan att det har blivit dyrare.

Grönt är dessutom attraktivt. Undersökningar visar att fastigheter vid till exempel parker, eller med gröna takterrasser, har ett högre värde. Människor uppskattar vackra omgivningar.

– Skulle du vilja sitta i ett kontor vid en park eller i ett grått industriområde? När vi är beredda att betala mer i hyra per kvadratmeter för grön omgivning, då blir det dessutom ekonomiskt intressant för alla, säger Johan Hedve.

En av de mest konkreta modellerna för hur man skapar attraktiva och mer hållbara städer kallas 3/30/300:

• 3 = du ska se minst tre träd från varje fönster.
• 30 = 30 procent krontäckningsgrad (om du ser staden ovanifrån)
• 300 = du ska ha max 300 meter till närmaste park eller grönområde.

Träd skapar attraktiva miljöer, ger skugga sommartid, fördröjer nederbörd vid skyfall. Folk saktar ner när det finns träd längs vägarna.

16 mål och ett vetenskapligt råd

Bee-Go är konkret, systematiskt och ambitiöst. Viktor Elliot och Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborgs Stad, har skapat ett måldokument med 16 mål som är kopplade till de stora globala ramverken.

Till exempel 30 by 30, en central del av det globala Kunming-Montreal-ramverket som mål att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. Detta genom att tillräckligt stora områden skyddas så att ekosystem och vilda arter kan överleva och återhämta sig.

Bee-Go:s 16 mål finns inom fyra områden:

1. Styrning, kunskap & engagemang
   Bidra med styrning, lärande och att mobilisera aktörer.
   
   
2. Arter & ekosystem
   Skydda och stärka arter, områden och ekologiska samband.
   
   
3. Tryck & påverkan
   Minska hoten och återställ ekologiska funktioner.
   
   
4. Stad, vatten & klimat
   Naturbaserade lösningar i urbana miljöer och klimatanpassning.

För varje mål finns förslag på indikatorer så att man kan mäta sina framsteg. Där finns också förslag på åtgärder som ska kunna hjälpa företagen att sätta igång med konkreta aktiviteter.
Måldokumentet har dessutom granskats av ett vetenskapligt råd med seniora akademiker.

– Det har varit väldigt värdefullt att lägga det vetenskapliga rastret på detta. Att ha en vetenskaplig process. Risken för greenwashing minskar då, säger Viktor.

”Naturen bryr sig inte om fastighetsgränser”

Så hur fungerar det i praktiken?
Deltagarna träffas på workshops där de jobbar med målen. När de går därifrån har varje företag identifierat minst två mål de aktivt vill börja jobba med under ett år.

Sedan återsamlas man. Vad har vi lärt oss? Vad funkade? Vad funkade inte?

– Naturen bryr sig inte om fastighetsgränser. Därför måste vi samverka, säger Viktor.

Det finns redan konkreta projekt på gång. Vid Packhuskajen i Göteborg, där det i vanliga fall finns rätt lite biologisk mångfald, har man gjort håligheter i betongfundamenten där svalor kan trivas. Man sänker också ner betongankare i vattnet som är bra för musslor och vissa fiskar.

– Frågan är för viktig för att bara Skanska ska ha sina egna lösningar och inte dela med sig. Alla bedriver innovation och vi kan hjälpa varandra att välja rätt lösningar att jobba vidare med. Helt enkelt kunskapsöverföring, säger Johan Hedve.

Naturen är komplex. Vi kan inte alltid förutse exakt vad som händer. Men om vi ger naturen en chans – om vi bara drar isär asfalten lite – så hittar livet en väg.

Foto: Samuel Unéus, Isac Lundmark Publicerad: 2025-10-16